ҳ

05 mars 2020

”Pathways to Demographic Adaption” handlar om krympande områden i Sverige och i andra delar av Norra Europa. I boken undersöker Josefina Syssner, biträdande professor i kulturgeografi och verksam vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), hur en minskande befolkning påverkar samhället, och hur lokala beslutsfattare kan agera för att anpassa platsen till en förändrad demografi.

Boken, som gavs ut på Springer förlag i januari, inleds med en översikt över befolkningsutvecklingen i Europa de senaste decennierna. Därefter argumenterar Syssner för att befolkningsminskning är en viktig policyfråga.

– Hur kommunerna hanterar befolkningsminskning är en viktig demokratifråga, säger Josefina Syssner. Det handlar om hur man hanterar begränsade resurser och hur man kommer fram till de prioriteringar man gör.

Strategier för tillväxt

Många kommuner fortsätter att fokusera på tillväxtpolitiska insatser, och de undviker att utveckla strategier för att möta de utmaningar som befolkningsminskning innebär. En av slutsatserna i boken är därför att krympande kommuner behöver bedriva en aktiv, långsiktig och transparent anpassningspolitik.
Ett av kapitlen handlar om varför så många kommuner – i Sverige och i andra delar av Europa – undviker att utveckla strategier för anpassning. Här menar Syssner att det dels beror på att man fortsätter att hoppas på tillväxt, eftersom den har många fördelar i glesa och krympande geografier. Men det beror också på att det i många fall blivit ett stigma att vara en krympande kommun; det uppfattas i vissa fall nästan som något pinsamt. Många kommunpolitiker uppfattar också att deras främsta roll är att vara en ambassadör för sin kommun, en roll som förväntas tala om en framtid präglad av tillväxt.

Utvärdering väsentligt

Men även om Syssner argumenterar för en långsiktig och transparent anpassningspolitik, så betonar hon också vikten av att denna politik utvärderas och granskas. Hon ger därför flera förslag på hur lokala anpassningspolitiska prioriteringar kan utvärderas på ett mer strukturerat sätt.

Boken bygger på studier som genomförts i Sverige, Tyskland och Nederländerna under åren 2013 – 2018 tillsammans med forskare på CKS och på flera andar lärosäten. Boken riktar sig huvudsakligen till masterstudenter, forskare samt kommunpolitiker och tjänstepersoner inom lokal och regional utveckling, styrning och planering.

Fotnot: Boken finns tillgänglig som e-bok på www springer.com

Fler nyheter från CKS

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

En flygbild av en väg omgiven av träd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl på en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

Senaste nytt från LiU

En person med färgglada skor som ligger på gräset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp människor som står runt ett metallföremål.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En närbild av en man som bär glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.