ÌÇĐÄÍűÒł°æ

15 juni 2026

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt projekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

I sÄ kallade kommunlabb ska forskare och representanter frÄn Vilhelmina och Norsjö tillsammans arbeta fram konkreta sÀtt för smÄ kommuner att stÀrka den lÄngsiktiga vattenförsörjningen.

– Det innebĂ€r att vi arbetar interaktivt och i steg. Vi kartlĂ€gger nulĂ€get för att förstĂ„ vilka förutsĂ€ttningar som finns och de nationella villkor och policys kommunerna behöver förhĂ„lla sig till för att sedan ta fram och testa olika lösningar i praktiken, sĂ€ger Robert Jonsson, universitetslektor vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) och projektledare.

En man med armarna i kors sitter framför ett fönster. Amanda Lindstöm
Robert Jonsson.

Lösningarna kan handla om allt ifrÄn ekonomistyrning, nya organisationsformer och kapitalförsörjning till regional samverkan och utjÀmningssystem.

– En viktig del handlar om hur ekonomiska styrsystem och finansieringsvillkor pĂ„verkar möjligheterna att ta ansvar för VA-infrastrukturen pĂ„ lĂ„ng sikt. Det kan till exempel handla om att integrera strategisk tillgĂ„ngsförvaltning i mĂ„len för god ekonomisk hushĂ„llning och att följa upp underhĂ„llsarbetet mer systematiskt – inte minst i politiska forum som kommunfullmĂ€ktige. HĂ€r kan ocksĂ„ förĂ€ndrade nationella ramverk göra stor skillnad, till exempel genom bĂ€ttre lĂ„nevillkor för smĂ„ kommuner, sĂ€ger Robert Jonsson.

MĂ„nga VA-system i Sverige Ă€r i dag hĂ„rt belastade – klimatförĂ€ndringar, ökade krav pĂ„ beredskap, en förĂ€ndrad demografi och ett eftersatt underhĂ„ll Ă€r nĂ„gra av orsakerna. Kommunernas förutsĂ€ttningar att hantera detta skiljer sig kraftigt Ă„t, och tuffast Ă€r det för mindre kommuner.

Projektets mÄl Àr dÀrför att dels ta fram lokala handlingsplaner och praktiska ÄtgÀrder för smÄ kommuner, dels att utforma rÄd och rekommendationer till nationella aktörer med ansvar för vatten och avlopp.

Projektet har tilldelats drygt 4,6 miljoner kronor frÄn Formas och WaterWise Societies och kommer att pÄgÄ frÄn 2026 till 2028. Det leds av Centrum för kommunstrategiska studier, vid Linköpings universitet, i samarbete med RISE och bedrivs i nÀra samverkan med SmÄKom samt Vilhelmina och Norsjö kommuner.

Kontakt

Nyheter om kommunforskning

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som stÄr i en idrottshall och tittar pÄ andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

Mer kommunstrategisk forskning

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.