ҳ

23 mars 2023

Projektet ”Att smälta polariseringen – megaspel för nya narrativ om en hållbar framtid” har fått 10 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Det är ett av sex projekt från LiU som fick medel från stiftelsen. CKS deltar i projektet genom Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier. 

Fotograf: Thor Balkhed
Från projektet "Att vända strömmen", där megaspel användes för att öka kunskapen om hur energisystemets nuvarande utformning och framtida omvandling påverkar omgivande samhälle, miljö och klimat.

Syftet med projektet är att utveckla en spelbaserad metod, så kallad megaspel, eller megagames, för att få till konstruktiva dialoger och fånga upp berättelser i arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle. Det handlar bland annat om roller för stad och landsbygd i omställningsarbetet.

Åsa Svenfelt, framtidsforskare och universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, är en av projektdeltagarna. Hennes uppgift är bland annat att få med framtidsperspektivet i projektet. Det kan handla om att tänka kring alternativa framtider och att låta olika människors perspektiv om framtiden få plats i spelet.

– En viktig uppgift för mig tror jag blir att fånga upp och föra in perspektiv på vad som skulle kunna hända i framtiden, säger Åsa Svenfelt.

Nya och annorlunda perspektiv

I metoden megaspel är det viktigt att vända och vrida på befintliga perspektiv. Som deltagare i ett megaspel kan du få en helt annan roll än din vanliga. Det skulle till exempel kunna handla om en vegan som får spela rollen som köttproducent eller en politiker som blir näringslivsidkare och behöver tänka kring nya affärsmodeller.

– Jag är inte expert på megaspel utan har blivit introducerad till den här typen av spel av Ola Leifler. Det jag tycker är så bra är att deltagarna får ta sig an en roll och utmana sina egna tankar om hur omställning ska gå till. Det är ett lekfullt sätt att ta sig an frågor om klimatomställning och hållbarhet som ibland annars kan kännas lite tungt och trögt, menar Åsa Svenfelt.

Samverkan med föreningar och organisationer

Projektet leds av huvudsökanden professor Björn Johansson och universitetslektor Ola Leifler på Institutionen för datavetenskap, IDA. Båda har erfarenhet av projekt där spel och övningar använts som metod för att förstå komplexa fenomen. Deras erfarenheter har lett dem till att börja undersöka hur megagames kan användas för att stimulera bättre samtal kring omställning och ge deltagarna i spelet större förståelse för att komplexa ämnen där många olika perspektiv måste förstås samtidigt.

– Att undersöka sätt att bryta polariseringen mellan stad och land i omställningsfrågan kommer att vara en särskilt viktig del i projektet. Megaspelsformatet gör att deltagarna konstruktivt måste hantera de utmaningar som uppstår i omställningsarbetet vilket förhoppningsvis leder till ökad dialog och reflektion, säger Björn Johansson.

---------------------------------

Fakta

I projektet, som löper på tre år deltar även Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet. För att hitta deltagare med olika perspektiv som kan delta i utvecklingen av det nya megaspelet samarbetar forskarna med olika föreningar och organisationer som Naturskyddsföreningen, Plockhugget, Lokal utveckling Sverige, Coompanion, Agtech2030, Hultabygdens kretsloppsförening, kooperativet Macken samt Bygdegårdarnas riksförbund.

Familjen Kamprads stiftelse stödjer miljö- och hållbarhetsforskning med 150 miljoner kronor fördelat på tolv universitet, högskolor och forskningsinstitut. Totalt sett får 28 forskningsprojekt medel för att bidra med ny kunskap som leder till en mer hållbar framtid.

Fler nyheter från CKS

En kvinna står framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

kvinna sitter i solsken på campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.

En man med glasögon tittar på sig själv i spegeln.

Digital tvilling kan på sikt avslöja alkoholkonsumtion vid brott

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står LiU-forskare och Rättsmedicinalverket.

Kvinna vid skrivbord med böcker.

Nya bränslen kan påverka hela aktörskedjan inom transporter

Människor, relationer och organisationskultur kan vara avgörande när nya biobränslen införs på marknaden. Att börja köra på biogas påverkar inte bara teknik, utan hela nätverk av aktörer.