ҳ

23 mars 2023

Projektet ”Att smälta polariseringen – megaspel för nya narrativ om en hållbar framtid” har fått 10 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Det är ett av sex projekt från LiU som fick medel från stiftelsen. CKS deltar i projektet genom Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier. 

Fotograf: Thor Balkhed
Från projektet "Att vända strömmen", där megaspel användes för att öka kunskapen om hur energisystemets nuvarande utformning och framtida omvandling påverkar omgivande samhälle, miljö och klimat.

Syftet med projektet är att utveckla en spelbaserad metod, så kallad megaspel, eller megagames, för att få till konstruktiva dialoger och fånga upp berättelser i arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle. Det handlar bland annat om roller för stad och landsbygd i omställningsarbetet.

Åsa Svenfelt, framtidsforskare och universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, är en av projektdeltagarna. Hennes uppgift är bland annat att få med framtidsperspektivet i projektet. Det kan handla om att tänka kring alternativa framtider och att låta olika människors perspektiv om framtiden få plats i spelet.

– En viktig uppgift för mig tror jag blir att fånga upp och föra in perspektiv på vad som skulle kunna hända i framtiden, säger Åsa Svenfelt.

Nya och annorlunda perspektiv

I metoden megaspel är det viktigt att vända och vrida på befintliga perspektiv. Som deltagare i ett megaspel kan du få en helt annan roll än din vanliga. Det skulle till exempel kunna handla om en vegan som får spela rollen som köttproducent eller en politiker som blir näringslivsidkare och behöver tänka kring nya affärsmodeller.

– Jag är inte expert på megaspel utan har blivit introducerad till den här typen av spel av Ola Leifler. Det jag tycker är så bra är att deltagarna får ta sig an en roll och utmana sina egna tankar om hur omställning ska gå till. Det är ett lekfullt sätt att ta sig an frågor om klimatomställning och hållbarhet som ibland annars kan kännas lite tungt och trögt, menar Åsa Svenfelt.

Samverkan med föreningar och organisationer

Projektet leds av huvudsökanden professor Björn Johansson och universitetslektor Ola Leifler på Institutionen för datavetenskap, IDA. Båda har erfarenhet av projekt där spel och övningar använts som metod för att förstå komplexa fenomen. Deras erfarenheter har lett dem till att börja undersöka hur megagames kan användas för att stimulera bättre samtal kring omställning och ge deltagarna i spelet större förståelse för att komplexa ämnen där många olika perspektiv måste förstås samtidigt.

– Att undersöka sätt att bryta polariseringen mellan stad och land i omställningsfrågan kommer att vara en särskilt viktig del i projektet. Megaspelsformatet gör att deltagarna konstruktivt måste hantera de utmaningar som uppstår i omställningsarbetet vilket förhoppningsvis leder till ökad dialog och reflektion, säger Björn Johansson.

---------------------------------

Fakta

I projektet, som löper på tre år deltar även Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet. För att hitta deltagare med olika perspektiv som kan delta i utvecklingen av det nya megaspelet samarbetar forskarna med olika föreningar och organisationer som Naturskyddsföreningen, Plockhugget, Lokal utveckling Sverige, Coompanion, Agtech2030, Hultabygdens kretsloppsförening, kooperativet Macken samt Bygdegårdarnas riksförbund.

Familjen Kamprads stiftelse stödjer miljö- och hållbarhetsforskning med 150 miljoner kronor fördelat på tolv universitet, högskolor och forskningsinstitut. Totalt sett får 28 forskningsprojekt medel för att bidra med ny kunskap som leder till en mer hållbar framtid.

Fler nyheter från CKS

En flygbild av en väg omgiven av träd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl på en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase små blå blommor på ett fält.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.