ÌÇĐÄÍűÒł°æ

29 april 2026

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket. Fynden, som är publicerade i Scientific Reports, banar väg för säkrare utredningar av brott där alkohol tros varit inblandat.

En man med glasögon tittar pÄ sig sjÀlv i spegeln.
Henrik Podéus Derelöv, doktorand vid Institutionen för medicinsk teknik vid LiU är försteförfattare för en artikel om hur en digital tvilling skulle kunna avslöja alkoholkonsumtion. .

I brottsutredningar kan det vara avgörande att veta nÀr en person senast drack alkohol för att sÀkert kunna avgöra hos vem skulden ligger. Men enligt Robert Kronstrand, chefstoxikolog vid RÀttsmedicinalverket och adjungerad professor vid Linköpings universitet, Àr dagens teknik, dÀr alkoholhalten i utandningsluft och blodprov mÀts, för trubbig:

– En sak som vi gör Ă€r att bedöma nĂ€r en person senast drack alkohol, till exempel i ett rattfylleriĂ€rende. Personen har krockat, varit obevakad en stund innan polisen kommer, och nĂ€r man sedan testas Ă€r man positiv för alkohol. Personen sĂ€ger dĂ„ att allt intag skedde efter fĂ€rden, och att blodprovet dĂ€rför inte speglar hur det sĂ„g ut nĂ€r hen körde, sĂ€ger han.

En skallig man i svart tröja stÄr framför en byggnad.
Robert Kronstrand, chefstoxikolog vid RMV och adjungerad professor vid LiU.

Avslöjar eftersupning

Det argumentet kallas eftersupning och kan vara svÄrt att motbevisa om till exempel provtagningen varit ofullstÀndig. Ett annat exempel dÀr alkoholkonsumtionen Àr en viktig pusselbit för utredningen Àr olika typer av vÄldsbrott eller olyckor.

– DĂ„ vill vi kunna extrapolera bakĂ„t frĂ„n ett analysresultat som kan vara taget tre, fem eller tio timmar efter hĂ€ndelsen, och uppskatta alkoholhalten vid brottstillfĂ€llet och kanske Ă€ven nĂ€r personen slutade dricka, sĂ€ger Robert Kronstrand.

För att lyckas med det har forskargruppen vid Linköpings universitet tillsammans med RÀttsmedicinalverket tagit fram en berÀkningsmodell för en sÄ kallad digital tvilling. Tekniken med digitala tvillingar kan, nÄgot förenklat, beskrivas som en virtuell kopia av en person dÀr individuella skillnader som kön, Älder, lÀngd, vikt och sjukdomar tas med i berÀkningen av alkoholhalten i kroppen.

Analyserar metaboliter

I LiU-forskarnas modell analyseras data frÄn en persons utandningsluft, blodprover och urinprover. Dessa data bestÄr av olika nedbrytningsprodukter, Àven kallat metaboliter, av alkohol som hittas i blod och urin. All denna information anvÀnds sedan tillsammans med den digitala tvillingen för att skapa individanpassade resultat över dryckesmönster.

En man sitter vid ett skrivbord och anvÀnder en dator.
I LiU-forskarnas modell analyseras data frÄn en persons utandningsluft, blodprover och urinprover.

Enligt forskarna skulle den digitala tvillingen ocksÄ kunna ta hÀnsyn till magtömningshastighet och absorption av alkohol som beror pÄ matintag eller typ av alkoholhaltig dryck.

– Vi vill utforska alkoholintag och hur det bryts ner i kroppen. Det Ă€r alltsĂ„ mĂ€tningar av dels alkohol direkt i blod och urin, dels sekundĂ€ra sĂ„ kallade metaboliter som uppstĂ„r vid nedbrytningen av alkohol, sĂ€ger Henrik PodĂ©us Derelöv, doktorand vid Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet, LiU.

Flexibelt verktyg

MÄlet Àr att utveckla ett anvÀndarvÀnligt verktyg för rÀttsmedicinska undersökningar dÀr provdata matas in och modellen ger sannolika svar pÄ nÀr en person senast drack och hur mycket. Enligt Henrik Podéus Derelöv Àr resultaten tÀnkta som ett stöd i bedömningen och ersÀtter inte den rÀttsmedicinska helhetsvÀrderingen.

– Modellen kommer alltid att ha inbyggd osĂ€kerhet, men det gĂ€ller Ă€ven dagens metoder, och ambitionen Ă€r att skapa ett mer flexibelt verktyg.

Studien finansierades i huvudsak av VetenskapsrĂ„det, Vinnova, Horizon Europe och via ALF-medel frĂ„n region Östergötland. BerĂ€kningarna gjordes vid Nationellt superdatorcentrum vid LiU.

Artikel: , Henrik Podéus, Christian Simonsson, Gerd Jakobsson, Robert Kronstrand, Elin Nyman, William Lövfors, Gunnar Cedersund, Scientific reports 16, Article number: 9336 (2026), publicerad online 18 mars 2026. DOI: 10.1038/s41598-026-44093-4

Kontakt

Forskningsmiljö

Senaste nytt från LiU

kvinna sitter i solsken pÄ campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.

Kvinna vid skrivbord med böcker.

Nya bränslen kan påverka hela aktörskedjan inom transporter

Människor, relationer och organisationskultur kan vara avgörande när nya biobränslen införs på marknaden. Att börja köra på biogas påverkar inte bara teknik, utan hela nätverk av aktörer.

Person i labbrock i labb.

"Vi måste avmystifiera forskaren"

Henrik Pedersen forskar på kemin bakom vårt moderna samhälle. Med en stark passion för att få fler att förstå varför forskning spelar roll lämnar han gärna labbet för att möta både lågstadieelever och tv‑tittare och göra det svåra begripligt.