ÌÇĐÄÍűÒł°æ

16 april 2026

Hur kan vi mäta ekosystems förmåga att stå emot förändringar och använda den kunskapen i praktiken? Det är en av kärnfrågorna i ett nytt EU-finansierat doktorandnätverk som Linköpings universitet koordinerar.

En kvinna i svart jacka gÄr genom skogen. Fotograf: Charlotte Perhammar
Anna Eklöf, professor i teoretisk ekologi, koordinerar det nya doktorandnätverket RediLEEP.

– Doktorandtiden kan bli lite av en bubbla, men här behöver man hela tiden lyfta blicken och se hur den egna forskningen passar in i ett större sammanhang, säger Anna Eklöf, professor i teoretisk ekologi vid LiU och koordinator för det nya doktorandnätverket RediLEEP.

Just att samverka med myndigheter och företag utanför universitetet är en viktig del i doktorandnätverk som finansieras genom EU:s Marie SkƂodowska-Curie Actions Doctoral Networks. För doktoranderna innebär det en möjlighet att under sin forskarutbildning arbeta praktiskt med tillämpningar av forskningen, till exempel inom naturvård, miljöförvaltning eller beslutsstöd.

En kvinna som stÄr i en skog med trÀd i bakgrunden. Charlotte Perhammar
Anna Eklöf.

– Hur översätter vi ganska akademisk vetenskap till handling i verkligheten? Det är frågor som doktoranderna får arbeta med tillsammans med till exempel Naturvårdsverket, säger Anna Eklöf.

Det täta samarbetet ska ge doktoranderna breda erfarenheter och flera möjliga karriärvägar efter forskarutbildningen. Samtidigt kan samarbetet föra in nya perspektiv i forskningen.

–Det blir bättre vetenskap när metoder och resultat sätts på prov i praktiken, säger Anna Eklöf.

Nya doktorander ska anställas

Totalt ska 13 nya doktorander rekryteras. Två av dem ska forska i Anna Eklöfs forskargrupp, som är inriktad på matematisk modellering av ekologiska system.

Den gemensamma nämnaren för doktoranderna i nätverket kommer att vara forskning om hur olika arter i ett ekosystem reagerar på förändringar, och mer specifikt: betydelsen av variation i arternas reaktion. Ekosystem påverkas av till exempel klimatförändringar, fiske, jordbruk och restaureringsåtgärder. Samma förändring kan leda till att vissa arter breder ut sig medan andra arter minskar i population.

– När ekosystem utsätts för förändringar svarar olika arter på olika sätt. Variation i de här svaren kan göra att systemen som helhet blir mer motståndskraftiga och anpassningsbara, något som är avgörande för att bevara fungerande ekosystem i en tid av snabba förändringar, säger Anna Eklöf.

Den här variationen i olika arters svar på förändring kallas responsdiversitet. Men trots att mycket pekar på att responsdiversitet är en positiv kraft som bidrar till att ekosystem blir stabila och funktionella över lång tid, finns många frågor kvar att besvara.

– Det vi fokuserar på är hur responsdiversitet kan mätas på ett relevant och jämförbart sätt. Kan vi använda samma mått oavsett ekosystem? När vi förstår det här kan kunskapen användas i praktiken för att restaurera förstörda ekosystem och förhoppningsvis återställa den responsdiversitet som funnits tidigare, säger Anna Eklöf.

En kvinna sitter pÄ huk i skogen pÄ vÄren. Charlotte Perhammar
Samarbete med myndigheter och företag kan föra in nya perspektiv i forskningen om ekosystems motståndskraft.

Det här är RediLEEP

I ett nötskal

  • Doktorandnätverket RediLEEP startar under 2026 och pågår i fyra år.
  • Doktoranderna kommer att ingå i en gemensam forskarskola med kurser, återkommande nätverksträffar och forskningsutbyte hos andra partners i nätverket.
  • Utöver Linköpings universitet, som koordinerar nätverket, ingår 19 aktörer som partners eller associerade (se rutan intill).

Partners i RediLEEP-konsortiet

  • Linköpings universitet (samordnare)
  • Carl von Ossietzky Universität Oldenburg (Tyskland)
  • Université de Namur (Belgien)
  • Cardiff University (Storbritannien)
  • Helsingin Yliopisto (Finland)
  • Agencia Estatal Consejo Superior de Investigaciones Cientificas (Spanien)
  • Swansea University (Storbritannien)
  • Universität Zürich (Schweiz)

Mer om forskning inom området

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.