ÌÇĐÄÍűÒł°æ

28 oktober 2020

Årets kommunuppsats utreder regleringar beträffande vinstsyfte i kommunala bolag. I uppsatsen diskuteras även tänkbara alternativ till kommunala bolag. Ett relevant ämne och en gedigen undersökning som ledde hela vägen till vinst i CKS uppsatstävling 2020.

Bild pÄ en vinstkurva

Uppsatsen ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” är skriven av Johanna Wistrand på masterprogrammet i Affärsjuridik. I uppsatsen diskuteras regleringar med avseende på vinstsyfte för kommunala bolag, en bolagsform som regleras av aktiebolagslagen och kommunallagen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur dessa två lagar förhåller sig till varandra.

Uppsatsen gör det tydligt att det finns konflikter mellan de två lagarna, då den ena säger att kommunala bolag ska drivas i vinstsyfte och den andra hävdar kommunalrättsliga principer som innebär att ett bolag inte ska bedrivas med det primära syftet att ge vinst. Genom analys av lagtexter och intervjuer av verksamma kommunjurister har författaren undersökt hur konflikterna och relationerna mellan principerna för dessa lagar uppfattas.

I uppsatsen reflekterar Johanna Wistrand även över tänkbara alternativ till kommunala aktiebolag som kan utgöra former för kommuner att bedriva sina befintliga verksamheter i.PortrĂ€ttbild pĂ„ Johanna Wistrand, affĂ€rsjuriststudentJohanna Wistrand, vinnare i CKS uppsatstävling 2020

Med utgångspunkt i att majoriteten av Sveriges kommuner äger aktiebolag är det här en högst kommunstrategiskt relevant uppsats som för ett tydligt resonemang. Uppsatsens syfte, att utreda regleringarna beträffande vinstsyfte för kommunala aktiebolag, är en fråga som CKS styrelse anser är mycket angelägen. Med den motiveringen har styrelsen utsett ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” till årets kommunuppsats 2020.

Johanna Wistrand belönas med 20 000 kronor och uppsatsen kommer att tryckas samt publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.