ÌÇĐÄÍűÒł°æ

29 oktober 2024

I vilken utsträckning förekommer social dumpning och vilka sociala konsekvenser kan det få? Det är några av frågeställningarna som ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt på LiU som fått drygt 4,9 miljoner kronor från FORTE. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet.

En flyttkartong pĂ„ marken bredvid en man dĂ€r bara benen syns Fotograf: Jens Lindström

Under de senaste åren har det kommit rapporter om kommuner som förmår invånare med behov av bostad och sociala insatser att flytta till andra kommuner. De mottagande kommuner är ofta perifera och ligger på landsbygden, en bra bit från större städer. Företeelsen har kommit att kallas ”social dumpning” och är mycket omdiskuterad.

I projektet ”Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter”, som leds av Maria Persdotter, universitetslektor i socialt arbete på CKS, ska forskare från LiU bland annat undersöka om och i vilken utsträckning social dumpnings praktiker förekommer, vilka politiska och strukturella mekanismer som ligger bakom och hur social dumpning i praktiken går till i sändande och mottagande kommuner.

– Social dumpning väcker frågor om kommunernas gemensamma ansvar att säkerställa en hög välfärdsnivå för alla i det svenska samhället – och gränserna för detta. Vi tror att resultaten av vår forskning kommer att vara särskilt intressant för statliga och kommunala aktörer samt för civilsamhällesorganisationer som arbetar med sociala bostadsfrågor och med nyanländas bosättning och integration, säger Maria Persdotter, projektledare.

Projektet ska pågå i tre år och kommer att genomföras genom bland annat statistisk analys, fallstudier och intervjuer med såväl kommuner som individer som blivit föremål för social dumpning.


Om Forte
Forte är en statlig myndighet som ska stödja forskning för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle. Forskare vid Linköpings universitet får nu sammanlagt över 31 miljoner kronor till sin forskning.

Läs om samtliga projekt från LiU som får forskningsmedel från Forte


Medarbetare i projektet

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

02 juni 2026

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

01 juni 2026

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

29 maj 2026

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.