ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

30 april 2026

Fler än hälften av alla som gör körprov i Sverige blir underkända. Samtidigt ökar intresset för digitala lösningar som kan förbättra både utbildning och bedömning. I ett examensarbete undersöker Adam Zdybel och Oskar Wiktorsson hur körsimulatorer och eye tracking kan bidra till säkrare förare.  

Två män spelar ett videospel i ett rum. Fotograf: Teiksma Buseva
Oskar Wiktorsson kör i simulatorn med eye tracking-glasögon, medan Adam Zdybel observerar och analyserar körningen.  

Hur kan man avgöra om en förare verkligen är redo för uppkörning? Det är en fråga som Adam Zdybel och Oskar Wiktorsson, studenter på systemvetenskapsprogrammet vid Linköpings universitet, har fördjupat sig i i sitt examensarbete.

I uppsatsen undersöker de hur eye tracking, teknik som följer förarens blick, kan användas tillsammans med simulatorbaserade screeningtester för att bättre förstå hur förare uppfattar risker i trafiken.

– Vi vill se om det går att utveckla dagens screeningtester genom att också ta hänsyn till var föraren tittar och hur hen läser av trafiken, säger Adam Zdybel.

Arbetet bygger vidare på tidigare forskning om simulatorbaserade screeningtester inför körprov. Tanken är inte att ersätta det ordinarie förarprovet, utan att undersöka om tekniken kan fungera som ett komplement.

– Tanken har aldrig varit att ersätta trafikinspektörer eller det vanliga förarprovet, utan att skapa ett extra komplement för att bättre avgöra om någon verkligen är redo och kan framföra bilen på ett säkert sätt, säger Oskar Wiktorsson.

Fokus på risk och uppmärksamhet

En central del i examensarbetet har varit att förstå hur förare uppfattar riskfyllda situationer – inte minst sådant som ännu inte syns tydligt, men som en erfaren förare ändå måste vara beredd på.

En man med hörlurar på sig när han sitter framför en dator. Teiksma Buseva

– Mycket handlar om att se det som inte syns. Om man till exempel kör förbi en buss måste man kunna tänka ett steg längre och förstå att någon kan komma springande bakom den, säger Oskar Wiktorsson.

För att undersöka detta har de samlat in material genom intervjuer med trafiklärare och trafikinspektörer, observationer av unga förare som testat simulatorn och genomgång av dokument kopplade till det svenska körprovet.

Resultatet har blivit ett antal principer för hur ett sådant system bör utformas om det ska användas i examinerande syfte.

– Det finns redan principer för hur man designar körsimulatorer med eye tracking, men inte specifikt för hur de ska användas för att examinera någon, och särskilt inte utifrån det svenska förarprovet. Det är där vi försöker bidra, säger Adam Zdybel.

De har också kunnat bekräfta att realism är en avgörande faktor. Om testmiljön inte upplevs som trovärdig riskerar också beteendet att bli mindre verklighetsnära.

– Det måste kännas verkligt för att personen också ska agera på ett verkligt sätt, säger Oskar Wiktorsson.

Fyra designprinciper för framtidens körtest

En man som spelar ett videospel på en dator. Teiksma Buseva

Resultatet av studien är fyra designprinciper som visar hur ett sådant system kan utformas för att efterlikna ett verkligt förarprov.

– Det finns redan principer för hur man designar körsimulatorer med eye tracking, men inte för hur de ska användas i ett examinerande sammanhang. Det är där vi försöker bidra, säger Adam Zdybel.

  • Designprincip 1: Realistiska trafikmiljöer

Simulatorn måste innehålla realistiska trafikmiljöer med riktiga risker, som oskyddade trafikanter och djur, för att den data som samlas in ska spegla hur föraren faktiskt beter sig i verkligheten.

  • Designprincip 2: Mäta var och när föraren tittar

Systemet ska använda sig av eye tracking för att mäta vart en förare riktar blicken och när, samt kombinera detta med data från själva körsimulatorsystemet för att ge en mer tillförlitlig bild av förarens uppmärksamhetsbeteende.

  • Designprincip 3: Ge övergripande instruktioner, inte använda GPS

Föraren ska få vägbeskrivningar på samma sätt som i ett verkligt förarprov, inte steg för steg med GPS-navigering. Detta ska ge föraren möjlighet att fatta egna beslut vid körningen.

  • Designprincip 4: Bedöma helheten, inte enskilda misstag

Föraren ska bedömas utifrån körningens helhet som i ett verkligt förarprov, inte underkännas direkt vid ett enskilt misstag.

Därför blev det systemvetenskap i Linköping

Båda Oskar och Adam valde systemvetenskap för att det erbjuder en kombination av teknik och samhällsperspektiv.

– Systemvetenskap blev det naturliga valet för mig eftersom jag tycker om det tekniska, men inte att det blir för tekniskt. Jag tycker att programmet har en väldigt bra blandning, säger Oskar Wiktorsson.

Adam Zdybel hade först påbörjat en annan utbildning, men bytte bana.

– Jag saknade det sociala och ville ha en utbildning som kombinerade teknik med grupparbete och ett bredare perspektiv. Det var det som fångade mig här, säger han.

De lyfter också fram möjligheten att välja inriktning som en styrka i utbildningen.

– Det som lockade mig var att det fanns valmöjligheter. Man får testa olika delar först och sedan känna efter vad man vill gå vidare med, säger Oskar Wiktorsson.

Gemenskap, lärande och utmaningar

När de ska beskriva studietiden återkommer båda till samma teman: lärande, gemenskap och utmaning.

– Gemenskap är ett viktigt ord för mig. Man pluggar tillsammans, man delar samma utmaningar och man känner sig som en del av något större, säger Oskar Wiktorsson.

Adam Zdybel sammanfattar sin studietid så här:

– Lärorik, rolig och utmanande. Man lär sig väldigt mycket, inte bara i utbildningen utan också om sig själv och livet runt omkring.

Studentlivet vid LiU har också satt avtryck, särskilt genom sammanhållningen på campus och alla möjligheter att engagera sig vid sidan av studierna.

– Det är så mycket mer än bara att plugga. Det finns otroligt många möjligheter att engagera sig och hitta gemenskap här, säger Oskar Wiktorsson.

Blick mot framtiden

Till hösten planerar Oskar Wiktorsson att söka jobb, gärna i roller där teknik kombineras med sociala och praktiska inslag. Adam Zdybel vill fortsätta studera vidare på masterprogram.

Och till den som funderar på att söka till LiU har de ett tydligt råd.

– Linköping är fantastiskt roligt. Det finns väldigt mycket gemenskap och väldigt många möjligheter här, säger Oskar Wiktorsson.

– Mitt råd är att våga prova. Universitetet är så mycket mer än bara själva plugget. Man träffar människor, lär sig nya saker och utvecklas på många sätt, säger Adam Zdybel.

Två män sitter på en träbänk bredvid varandra. Fotograf: Teiksma Buseva

Läs mer om utbildningen i systemvetenskap 

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.