Syftet med projektbidraget är att forskare ges frihet att själva formulera forskningsidé, metod och utförande, samt att lösa en definierad forskningsuppgift inom en begränsad tid. Detta anslag syftar till att stärka svensk forskning med inriktning mot samhällelig beredskap och säkerhet, inklusive cyber- och informationssäkerhet.
— Jag bearbetar fortfarande beslutet, men det här är förstås först och främst ett mycket lyckligt ögonblick. De flesta forskare känner till ansökningshanteringssystemet PRISMA och hur det känns när man måste öppna den för att få reda på finansieringsbeslutet. Den ansträngning och lärandeprocess som ligger bakom alla nekade ansökningar ska inte underskattas, säger Andrea Fried, biträdande professor och docent i företagsekonomi.
Hantering och förebyggande av cyberattacker
Andrea Fried, biträdande professor och docent i företagsekonomi.
Andrea Fried vid Avdelning för företagsekonomi tilldelas närmare fem miljoner kronor för projektet ”Konstruerandet och organisering av digitalt ansvar - en studie av svenska företag”. Cybersäkerhet är en viktig fråga både för forskning och praktik, men man vet för lite om hur företag hanterar cyberattacker, om roller, skyldigheter och rättigheter i en kris.
— Jag ser verkligen fram emot den akademiska friheten att forska om detta hetta ämne i hjärtat av digitaliseringen tillsammans med Svjetlana Pantic Dragisic och en doktorand, säger Andrea Fried.
Projektet kommer att fokusera på hur organisationer hanterar och förebygger cyberattacker, samt bidra till modernisering och konsolidering av regelverk.
— Anslaget ger oss möjlighet att vidareutveckla forskningsområdet bolagsstyrning vid Linköpings universitet. Vi kommer titta på företagsansvar för cybersäkerhet och hållbarhet som en del av allmän policy. Men också frågor om organisatoriska avvikelser från standarder, lagstiftning och transnationella föreskrifter kommer att tas up i projektet, avslutar Andrea Fried.
Segregation, sociala nätverk och vaccinbenägenhet
Maria Brandén vid Institutet för analytisk sociologi tilldelas drygt fyra miljoner kronor för att studera sambandet mellan vaccinskepsis och segregation och sociala nätverk. Projektet kommer undersöka hur sociodemografiska egenskaper, sociala nätverk och sammanhang formar människors vaccinationsbenägenhet.
Maria Brandén, föreståndare IAS.
— Svenska registerdata kommer användas för att studera det. Vi ska kolla på båda vaccinationer i största allmänhet och på covid-vaccinering, säger Maria Brandén biträdande professor och docent i analytisk sociologi.
Projektet är ett samarbete mellan flera forskare vid Linköpings universitet. Doktorand Emanuel Wittberg har varit drivande i att utforma projektet men även Peter Hedström och Martin Arvidsson vid Institutet för analytisk sociologi samt Richard Öhrvall vid Centrum för kommunstrategiska studier ingår i studien.
— Jag tror det kommer bli jättespännande, jag känner åtminstone inte till någon studie som har studerat vaccinationsbenägenhet på det här sättet tidigare, avslutar Maria Brandén.
