ÌÇĐÄÍűÒł°æ

22 april 2024

Det är stora skillnader i befolkningstillväxt inom och mellan Sveriges län. I en ny studie från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har forskare undersökt hur stor del av länens befolkningstillväxt som har varit koncentrerad till länets största kommun och hur mycket som har nått övriga kommuner i länet.   

en graf som pekar uppĂ„t framför en bild pĂ„ ett hyreshus Fotograf: Scandinav/Jens Lindström

Staten har under lång tid eftersträvat att alla delar av Sverige utvecklas och att de har en positiv befolkningsutveckling.

– Vi vet sedan tidigare att storstadsregionerna har haft en stor befolkningstillväxt medan många kommuner i framför allt Norrlands inland har haft en motsatt utveckling. Den här studien fokuserar på hur jämn eller ojämn kommunernas befolkningsutveckling har varit inom länen säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av rapportens författare.

Tillsammans med Lisa Narveby, masterstudent i statsvetenskap på Linköpings universitet, har han kartlagt utvecklingen under de senaste 20 åren.

Större befolkningstillväxt i de största kommunerna och dess kranskommuner

Studien visar att det generellt sett har varit den största kommunen i länen som har haft störst tillväxt. Samtidigt har befolkningsutvecklingen i kommuner som ligger långt ifrån länets största kommun många gånger gått åt det motsatta hållet. De största kommunernas kranskommuner visade däremot en mer varierande utveckling.

Här ser vi en stor skillnad mellan länen. I vissa län har nästan all befolkningstillväxt skett i den största kommunen. I andra län har betydligt fler kommuner haft en betydande befolkningstillväxt och då inte minst de kommuner som ligger nära den största kommunen.

Befolkningsutvecklingen har varit jämnast i storstadsområdena där den totala tillväxten också har varit hög. Att tillväxten var ojämlik i Västerbotten, med en stor universitetsort i ena hörnet av länet samtidigt som stora delar av länet är relativt glesbefolkat, var också förväntat.

Mest överraskande för författarna var i stället skillnaderna i tillväxt mellan kommuner i län med liknande geografiska förutsättningar. Jönköpings- och Örebro län har till exempel haft samma totala befolkningstillväxt och en liknande storlek på antalet invånare, men befolkningstillväxten är betydligt mer jämlik i Jönköpings län än i Örebro län.

Staten, regionerna och kommunerna har alla en del i utvecklingen

Att staten och regionerna har lokaliserat mycket av sin verksamhet såsom universitet och sjukhus till de största kommunerna i länen är troligtvis en viktig anledning till den ojämna befolkningstillväxten inom länen. Regionernas ansvar för kollektivtrafiken utgör sannolikt också ett verktyg i arbetet med att skapa en jämlik utveckling inom länen. Men författarna framhäver även kommunernas egen roll i det här arbetet:

En del av de kommuner har lyckats utnyttja den utvecklingspotential som närheten till länets största kommun erbjuder. Andra kommuner med till synes liknande geografiska förutsättningar har inte lyckats lika väl i det avseendet, avslutar Wänström.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

02 juni 2026

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

01 juni 2026

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

29 maj 2026

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.