ÌÇĐÄÍűÒł°æ

26 maj 2019

Vilken kapacitet har kommuner i gles- och landsbygdskommuner att arbeta med näringslivsfrågor?

PortrÀtt av kvinna vid fönster Fotograf: Anna Valentinsson
Näringslivsutveckling är en viktig fråga i alla kommuner, men kommuner i landsbygd och glesbygd har sina egna förutsättningar. Nu kommer CKS och Brita Hermelin, vetenskaplig ledare, följa 39 kommuner och vad de gör av ett riktat statsbidrag som ska användas för att utveckla det lokala näringslivet.

Den frågan står i centrum för det nya treåriga forskningsuppdrag som Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fått av Tillväxtverket. Forskningen kommer att följa det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelar till 39 kommuner inom stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner.

Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under tre år får drygt fem miljoner vardera som de ska använda till att utveckla det lokala näringslivet och företagsklimatet. Kommunerna har stor frihet att bestämma hur pengarna ska användas.

– Gemensamt för kommunerna är att de har glesa strukturer och därmed ett begränsat antal lokala samverkanspartners för näringslivsutveckling. Det ger kommunerna speciella utmaningar – hur hanterar de dessa? säger Brita Hermelin, vetenskaplig ledare som tillsammans med Albin Olausson och Josefina Syssner kommer att genomföra projektet.

Kartläggning och fördjupning

CKS genomför två forskningsstudier. Den första består av en kartläggning över vilken kapacitet de 39 kommunerna har att arbeta med näringslivsfrågor. Den andra fokuserar på vad kommunerna väljer att göra i praktiken med det riktade statsbidraget: dels en sammanställning av alla kommuners insatser, men också genom fördjupade studier av ett urval. I projektet är kunskapsöverföringen viktig: kommunerna lär av varandra under projektets gång och forskningen kan ge ytterligare kunskap och perspektiv.

Kunskap med flera riktningar

Men Tillväxtverket vill också lära.

– Tillväxtverket vill förstå vad kommunerna är beredda att göra genom riktade bidrag. I vanliga fall utgår relationen mellan stat och kommun från ett top down-perspektiv, men här är det bottom up som gäller. Vi är väldigt glada över att få vara med där, också för att det innebär ett fortsatt samarbete med Tillväxtverket, säger Brita Hermelin.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

TvÄ mÀn spelar ett videospel i ett rum.

Fler än hälften kuggar körprovet – ny metod kan förbättra bedömningen

Fler än hälften av alla som gör körprov i Sverige underkänns. Nu visar en uppsats från Linköpings universitet hur körsimulatorer med eye tracking kan användas för att upptäcka riskfyllda förare redan före uppkörningen.

TvÄ mÀn, en kvinna.

Årets hårdrock med en klang av LiU-röster

Linköpings universitets körsångare har satt en ny musikalisk milstolpe. Vid 2026 års Grammis utsågs Ghost till Årets hårdrock/metal – där LiU-körernas insats på senaste albumet nu lyfts fram som en del i framgången.

kvinna sitter i solsken pÄ campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.