ÌÇĐÄÍűÒł°æ

15 juni 2026

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

TvÄ mÀn i ett laboratorium som pratar med varandra. Fotograf: Anna Nilsen
David Engblom kom in i forskningen "på ett bananskal" som läkarstudent. Nu ger han dagens studenter, som Seraj Mahdi, chans att testa på forskning i hans labb.

Försök minnas hur du kÀnde dig senast du var förkyld eller hade influensa. Var du lite nedstÀmd, drog dig undan frÄn andra mÀnniskor och hade en diffus sjukdomskÀnsla. Antagligen.

Den sortens nedstÀmdhet beror pÄ immunsystemet som aktiverats av inflammationen i kroppen, och förekommer ocksÄ vid livslÄnga tillstÄnd som ledgÄngsreumatism och inflammatoriska tarmsjukdomar. Men varför? David Engblom har Àgnat sin forskarkarriÀr Ät att ta reda pÄ hur inflammation i kroppen pÄverkar hjÀrnans funktion och hur vi beter oss.

– Det hĂ€r Ă€r vĂ€ldigt lĂ€tt att koppla till mĂ€nniskors lidande, som man skulle vilja ta bort. Forskningen kan bidra till kunskaper som behövs för behandling och vĂ„rd. HjĂ€rnan Ă€r ocksĂ„ ovanligt intressant nĂ€r det gĂ€ller att reda ut hur den fungerar, sĂ€ger David Engblom.

Blev forskare av en slump

Han halkade verkligen in i forskningen pĂ„ ett bananskal, enligt honom sjĂ€lv. Han lĂ€ste lĂ€karprogrammet och började forska halvvĂ€gs in i utbildningen. Tanken var att gĂ„ tillbaka till studierna efter ett tag, men det ena ledde till det andra. Och tur Ă€r vĂ€l det. I motiveringen till varför han tilldelas Onkel Adams pris stĂ„r att han ”representerar en forskargĂ€rning av exceptionell vetenskaplig höjd som renderat en rad prestigefyllda utmĂ€rkelser och anslag.”

En nÀrbild av en man som ler. Anna Nilsen
– Det Ă€r sĂ„ belönande att fĂ„ forska överhuvudtaget, redan innan man har fĂ„tt priser för det. UtmĂ€rkelser blir en bonus till nĂ„got som redan Ă€r vĂ€ldigt kul. Jag blir inspirerad att forska vidare, sĂ€ger David Engblom.

– En dag som denna Ă€r jag ju vĂ€ldigt nöjd med att jag blev forskare. Jag tror att man ska fortsĂ€tta halka pĂ„ bananskal genom livet. Om man har vĂ€ldigt rigida idĂ©er frĂ„n början om vad man ska göra, kanske man missar en massa möjligheter som dyker upp lĂ€ngs vĂ€gen, sĂ€ger David Engblom.

En bokhylla fylld med massor av böcker. Anna Nilsen
Diplom frÄn studenterna har en hedersplats pÄ professorns kontor.

Förutom framgĂ„ngen inom forskningen har David Engblom ocksĂ„ prisats som lĂ€rare pĂ„ universitetet. Mest undervisar han pĂ„ den lĂ€karutbildning som han sjĂ€lv en gĂ„ng gick. LĂ€karstudenterna har gett honom lĂ€rarpriset ”Kandidat Kork” inte mindre Ă€n fem gĂ„nger.

Ìę – Det Ă€r sĂ„ roligt att David Engblom tilldelas Medicinska fakultetens största och mest prestigefyllda forskningspris. Förutom enastĂ„ende fin forskning gör David ocksĂ„ betydande insatser inom utbildning och det kollegiala, sĂ€ger Lena Jonasson, dekan vid Medicinska fakulteten vid LiU, som har lett priskommittĂ©ns nomineringsarbete.


"Som en coach för ett fotbollslag"

Årets prissumma Ă€r 400 000 kronor och gĂ„r till David Engblom som privatperson. SjĂ€lv lyfter han fram doktoranderna, forskarkollegorna och studenterna som arbetat med forskningen genom Ă„ren:

– Forskning Ă€r vĂ€ldigt mycket ett teamarbete. I början av sin karriĂ€r som forskare Ă€r man aktiv i att göra experimenten och jobba praktiskt med forskningen, men min roll nu Ă€r mer som att vara coach för ett fotbollslag. Det Ă€r inte lĂ€ngre jag som gör mĂ„len, utan det gör forskargruppen.

Ìę

En nÀrbild av en jordhög med en vÀxt i bakgrunden. Anna Nilsen
PÄ kontoret har David Engblom en speciell vÀxt, troligtvis en klÀtterknöl (Bowiea volubilis), som delar sig mycket lÄngsamt. NÀr hans doktorander disputerar fÄr de en knöl av David att ta hand om. Förhoppningsvis fortsÀtter den dela sig, sÄ att de i sin tur kan ge knölar till sina doktorander i framtiden.

Ìę

Mer om David Engbloms forskning

Om Onkel Adams pris

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.