ÌÇĐÄÍűÒł°æ

27 maj 2026

Joyanto Routh, professor vid Linköpings universitet, tilldelas nära 6 miljoner kronor från Formas för forskning om luftföroreningar, hälsorisker och klimatanpassade samhällslösningar.

En person som lagar mat över öppen eld.
Vedeldning inomhus är en vanlig källa till luftföroreningar i många delar av världen. Det nya forskningsprojektet jämför exponering i Sverige och i Indo Gangesområdet i Indien för att bidra till lösningar som fungerar i olika samhällen.
En man i blÄ skjorta stÄr framför en mur. Magnus Johansson
– Det Ă€r en fantastisk erfarenhet att arbeta i landsbygdsbyar i Indien och Bangladesh, sĂ€ger Joyanto Routh, professor vid Tema MiljöförĂ€ndring.

Anslaget kommer frĂ„n ForskningsrĂ„det Formas och ges inom utlysningen Utforska – nytĂ€nkande forskning för miljö, areella nĂ€ringar och samhĂ€llsbyggande 2025. Medlen ska finansiera projektet “From sensor to cell to society: a framework for air pollution, health risks and pathways to climate dependent solutions.”

Joyanto Routh Àr verksam vid Institutionen för Tema och avdelningen Tema MiljöförÀndring och leder projektet.

– Genom att koppla luftföroreningar frĂ„n vardagliga aktiviteter, som matlagning med biobrĂ€nsle och uppvĂ€rmning inomhus, till utslĂ€pp frĂ„n trafik och kraftverk kan vi fĂ„nga verkliga exponeringsvĂ€gar och deras pĂ„verkan pĂ„ luftvĂ€gshĂ€lsan. Projektet fokuserar pĂ„ mĂ€tningar i realtid, stĂ€rker den förebyggande beredskapen, synliggör dolda risker och möjliggör riktade insatser i utsatta grupper, sĂ€ger Joyanto Routh.

Nya metoder synliggör luftföroreningars hÀlsopÄverkan

En tegelvÀgg med en sensor pÄ.
Sensorer anvÀnds för att mÀta luftföroreningar.

Projektet har ett tvÀrvetenskapligt upplÀgg dÀr mÀtningar frÄn lÄgkostnadssensorer kombineras med kemiska analyser och biologiska studier av hur föroreningar pÄverkar mÀnskliga celler. MÄlet Àr att öka kunskapen om hÀlsorisker och hur dessa förstÀrks av klimatförÀndringar, till exempel vid vÀrmeböljor.

Studierna kommer att genomföras bÄde i Sverige och i Indo GangesomrÄdet i Indien, ett av vÀrldens mest förorenade omrÄden. Genom att jÀmföra olika samhÀllsförhÄllanden ska projektet bidra till kunskap och lösningar som kan anvÀndas i policy, stadsplanering och klimatarbete.

Det nya forskningsanslaget bygger vidare pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende Formasfinansierat projekt inom omrĂ„det, "The CHEERS (Climate–Health–Exposure and Emissions of Reactive Substances) Framework: Preparing for a Chemically Safe and Climate-Resilient Future)", dĂ€r Joyanto Routh tilldelades cirka 3 miljoner kronor i november 2025.

Fakta och kontakt

Fakta

Forskare

Joyanto Routh, professor vid Tema MiljöförÀndring vid Linköpings universitet

Projekt

Sensor till cell till samhÀlle: ett ramverk för luftföroreningar, hÀlsorisker och vÀgen mot klimatberoende lösningar

Projektets samarbetspartners

Linköpings universitet, Indian Institute of Technology Mandi, SMHI, Karolinska Institutet, Region Östergötland.

čóŸ±ČÔČčČÔČőŸ±Ă€°ù

Formas, utlysningen Utforska – nytĂ€nkande forskning för miljö, areella nĂ€ringar och samhĂ€llsbyggande 2025

Belopp

5 999 124 kr

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.