Idrottshallar Àr en förutsÀttning för mÀnniskors idrottande, fritid och hÀlsa. Men de innebÀr ocksÄ stora kostnader för kommunerna och anvÀnds inte alltid ÀndamÄlsenligt.
AI-utrustade kameror, som mÀter nÀrvaro, ger en bild av hur och nÀr idrottshallarna anvÀnds.
â Tomma lokaler innebĂ€r inte bara höga kostnader, utan blir ocksĂ„ en frĂ„ga om prioriteringar kring folkhĂ€lsa. Med den hĂ€r informationen kan kommunen se nĂ€r hallarna kan anvĂ€ndas av andra och öppna upp för en bĂ€ttre fördelning av trĂ€ningstider, sĂ€ger Helena Iacobaeus, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Nya möjligheter innebÀr ocksÄ nya utmaningar. Det visar det pilotprojekt som Linköpings kommun genomfört tillsammans med Centrum för idrottsforskning (CIF) och Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet, dÀr AI-utrustade kameror har mÀtt nÀrvaron i Ätta kommunala idrottshallar i Linköping.
Faktabaserad planering
Studien visar att idrottshallarna anvÀnds intensivt under vissa tider, frÀmst vardagskvÀllar och helgförmiddagar. Samtidigt Àr det mÄnga tider som inte anvÀnds trots att de Àr bokade.
â Vi pratar ofta om bristen pĂ„ idrottsanlĂ€ggningar, men forskning visar att bilden Ă€r mer komplex Ă€n sĂ„. Det finns anlĂ€ggningar som stĂ„r tomma samtidigt som mĂ„nga efterfrĂ„gar fler tider. Om vi vill fĂ„ fler i rörelse behöver vi anvĂ€nda forskningen och bli betydligt bĂ€ttre pĂ„ att planera och nyttja vĂ„ra anlĂ€ggningar, sĂ€ger Daniel Glimvert, projektledare pĂ„ CIF.
Linköpings kommun
I studien uttrycker bÄde kommun och idrottsföreningar förhoppningar om att statistiken ska bidra till en mer faktabaserad och strategisk planering.
â Jag ser en tydlig koppling till vĂ„rt övergripande mĂ„l om att skapa förutsĂ€ttningar för mĂ€nniskor att vara aktiva hela livet. Genom att basera planeringen pĂ„ fakta fĂ„r vi ett transparent beslutsunderlag och en bĂ€ttre dialog med föreningarna, vilket gör det enklare att maximera nyttan av varje hall, sĂ€ger Andreas Hagström, idrottsutvecklingschef, Linköpings kommun.
Kunskap att analysera materialet
Men samtidigt som AI-kamerorna visar de övergripande anvĂ€ndningsmönstren Ă€r det viktigt att inte lĂ„ta materialet tala för sig sjĂ€lvt. För att förstĂ„ mönstren behöver de tolkas i sitt sammanhang â genom att ta hĂ€nsyn till platsen, idrottshallens kapacitet och föreningarnas förutsĂ€ttningar.
DÀrför behövs kunskap och kompetens i kommunorganisationen om hur kameramaterialet kan analyseras och förstÄs.
â Hallarna anvĂ€nds pĂ„ skilda sĂ€tt, och det tyder pĂ„ att invĂ„nare i olika kommundelar föredrar att röra sig och delta i idrottsaktiviteter pĂ„ olika sĂ€tt och att föreningarna har olika förutsĂ€ttningar och behov. Det Ă€r viktigt att kommunen har den bakgrundskunskapen, sĂ€ger Helena Iacobaeus.
Teknik krÀver tillit
Med teknik följer utmaningar och ibland risker.
â Digitalisering och ny teknik blir allt viktigare frĂ„gor för kommunerna och det gĂ€ller mĂ„nga fler omrĂ„den Ă€n just aktivitetsmĂ€tningar. DĂ€rför behövs kunskap inte bara om möjligheterna utan ocksĂ„ de utmaningar som tekniken innebĂ€r, sĂ€ger David Ekholm, bitrĂ€dande professor vid CKS.
 I det hÀr fallet handlar det framför allt om integritet och tillit, visar studien. Samtidigt som det finns förhoppningar om en mer faktabaserad dialog, finns det ocksÄ en upplevelse av övervakning hos idrottsföreningarna. Det Àr viktigt att undvika att skapa en stÀmning av osÀkerhet och övervakning eftersom det kan pÄverka bÄde medborgarnas tillit och intresse för idrott och hÀlsa negativt.
Att kommunen har en dialog med idrottsföreningarna och Àr tydliga med hur kamerorna fungerar Àr dÀrför avgörande.
â Medborgarnas tillit Ă€r central att vĂ€rna om. Om kommuner vĂ€ljer att mĂ€ta nĂ€rvaro med kameror, inte minst om de Ă€r kopplade till AI-anvĂ€ndning, sĂ„ bör det prĂ€glas av tydlighet kring syfte och behandling av data. Dialogen med medborgarna, i de hĂ€r fallet ofta via frivilliga föreningskrafter, bör inte rationaliseras bort eftersom den fyller en vĂ€rdefull demokratisk funktion, sĂ€ger Helena Iacobaeus.
