Allt pekade mot en karriär som ekonom. Men en dag knackade Jeanne Cilliers på dörren till sin professors kontor vid Stellenbosch University, utanför Kapstaden i Sydafrika. Hon hade bestämt sig för att följa sin egen nyfikenhet. Och den skulle så småningom ta henne till Sverige.
− Vi hade ett informationstillfälle med presentationer av olika områden inom ekonomi på avancerad nivå. Vi skulle välja våra specialiseringar och just den professorn var en udda fågel på institutionen, eftersom han var den enda som arbetade med ekonomisk historia.
Anna Nilsen
− Campus Valla är väldigt livfullt. Det är fantastiskt att se så många studenter. I Lund ligger de ekonomiska institutionerna utanför själva campusområdet, så det här känns nytt och inspirerande för mig.
Professuren i ekonomisk historia finansieras av Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings- och kulturändamål i Linköpings kommun. Grundaren Michael Cocozza och hans hustru Catharina Högbom har totalt donerat 225 miljoner kronor till stiftelsen och bland annat möjliggjort inrättandet av åtta nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.
Jeanne Cilliers uppdrag är att bygga upp sitt forskningsområde här i Linköping.
Hur känns det?
− Det känns stort och utmanande, men jag är redo. Nu är det jag som är den enda ekonom-historikern på avdelningen. Jag ska introducera ämnet för studenter och doktorander.
Varför är ekonomisk historia relevant i dag?
− Därför att nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll. I stället lär vi oss vad som fungerade och vad som inte fungerade tidigare.
Vad arbetar du med just nu?
− Jag planerar kurser i global ekonomisk historia och jämförande ekonomisk utveckling. Jag börjar med en doktorandkurs nästa vår och fortsätter samtidigt min forskning.
Professorn hon knackade på hos i Stellenbosch visade henne ett tidningsklipp om släktforskningsregister som nyligen hade publicerats i Sydafrika. Han föreslog att dessa kunde bli grunden för en uppsats inom demografi och familjehistoria.
Svenska kyrkoboksdata
− Jag studerade ekonomi och siktade på en karriär inom konsultverksamhet eller något liknande. Men jag bestämde mig för att följa det som lät intressant, snarare än det som mest sannolikt skulle leda till ett jobb. Och jag samarbetar fortfarande med forskare i Stellenbosch.
Jag ville förstå demografiska processer
som äktenskap, fertilitet och dödlighet
Jeanne Cilliers växte upp i Stellenbosch och genomförde både sin grundutbildning och sin forskarutbildning där. Under doktorandtiden kom hon till Sverige för att delta i en sommarkurs om svenska kyrkoboksdata. Senare återvände hon till Lunds universitet som postdoktor, där hon har bedrivit forskning och undervisning sedan 2016.
− Vad påverkade bosättarnas beslut om hur många barn de ville ha? Och varför inträffade den demografiska transitionen så tidigt bland bosättare i södra Afrika? Jag ville förstå demografiska processer som äktenskap, fertilitet och dödlighet.
Anna Nilsen
Intressant utmaning
− Man kanske inte tror att människor planerade sina familjer så aktivt för 150 år sedan, men det gjorde de. På befolkningsnivå ser vi hur fertiliteten föll snabbt, vilket gör det spännande att jämföra historiska koloniala miljöer med dagens samhällen.
Människor funderar över om det är rätt tid att skaffa barn. Det var likadant för 150 år sedan
Hon konstaterar att Sverige i dag står inför en intressant utmaning med låga födelsetal, omkring 1,4 barn per kvinna. Detta kan ses som en form av en andra demografisk transition.
Anna Nilsen
Har ingenting förändrats?
− Mycket har förändrats. Men de krafter som driver mänskligt beteende är ofta ganska lika över tid.
Sjukvård under kolonialt styre
För närvarande arbetar Jeanne Cilliers med 1900-talet i tidigare brittiska kolonier i södra Afrika. Hon studerar hur hälso- och sjukvårdssystem byggdes ut under kolonialt styre och har konstruerat en tidsserie som omfattar elva brittiska kolonier.
− Jag försöker förstå varför sjukhus byggdes, vem som fick tillgång till dem och om vi kan se långsiktiga effekter i dagens hälsoutfall.
De koloniala regeringarna etablerade också mödravårdskliniker tidigt och utbildade afrikanska barnmorskor.
− Detta var ett av de första formella yrken som afrikanska kvinnor kunde ha i den koloniala staten. Vi kopplar dessa tidiga insatser till dagens hälsa och utveckling med hjälp av senare data.
Anna Nilsen
Hon genomför pilotstudier i Tanzania, där många av dagens mödravårdskliniker kan spåras tillbaka till missionärer snarare än till kolonialstaten. Missionärerna fungerade ofta som samarbetspartners till den koloniala sjukvården och var redan etablerade i lokalsamhällena.
Kvinnors reproduktiva hälsa
− Dessa tidigare studier lägger också grunden för framtida forskning. Jag har blivit alltmer intresserad av kvinnors reproduktiva hälsa och har börjat fundera över dagens Afrika, där transitionen ännu inte har inträffat i många länder. Frågan är om samma faktorer som påverkade bosättarnas fertilitet också är relevanta i dag.
Jeanne Cilliers släkt kom till Sydafrika på 1600-talet. Familjen Cilliers var hugenotter, protestanter som flydde från ett alltmer katolskt Frankrike. På frågan om hennes egen bakgrund har påverkat forskningen gör hon en kort paus.
− Som forskare försöker man att vara objektiv, men personliga kopplingar spelar sannolikt roll. Ibland är det roligt att kunna identifiera sin egen familj i materialet. Det finns också praktiska fördelar, eftersom jag kan använda mitt släktträd som exempel när jag undervisar, säger hon lite skämtsamt.
Anna Nilsen
