ÌÇĐÄÍűÒł°æ

29 maj 2026

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Inte minst små, glesa kommuner med en krympande befolkning behöver vässa sin kapacitet att hantera dessa. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt. Fotograf: Niklas Eriksson

I analysen av kommunerna i Dalslandssamverkan har Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fungerat som forskningsstöd. 

Analysen pekar pÄ flera styrkor hos kommunerna. De levererar vÀlfÀrd med kvalitet i nivÄ med rikssnittet, har etablerade styrmodeller och god ekonomisk uppföljning. Den lilla kommunens nÀrhet ger korta beslutsvÀgar, god överblick och nÀra dialog mellan politiker, tjÀnstepersoner och invÄnare. Dessutom finns en omfattande samverkan mellan kommunerna, som stÀrker bÄde kompetens och robusthet.

Men precis som mÄnga andra mindre kommuner stÄr kommunerna i Dalslandssamverkan inför stora utmaningar och dÀrför Àr förÀndring nödvÀndig.

Behov av lÄngsiktig planering och prioritering

En av de största utmaningarna Àr den förÀndrade demografin: Andelen Àldre ökar medan andelen barn och unga minskar. Det innebÀr att behovet av vÀlfÀrdstjÀnster förÀndras.

Det hÀr behöver kommunerna i högre grad planera för. Bland annat genom att omfördela resurser frÄn barnomsorg till Àldreomsorg. Det kan Àven bli nödvÀndigt att anpassa kommunorganisationens storlek och ta höjd för ökade underhÄllskostnader för gator och VA-system som i mÄnga fall Àr dimensionerad för en större befolkning

– Kommunerna i Dalsland Ă€r vĂ€l medvetna om vilka demografiska utmaningar de stĂ„r inför. Chefer och ledare i förvaltningsorganisationen Ă€r vĂ€l förberedda för att hantera dem. Nu Ă„terstĂ„r att se om det finns en politisk vilja att ta sig an uppgiften, sĂ€ger Josefina Syssner, professor vid CKS och del av analysgruppen.

En portrÀttbild pÄ en kvinna som stÄr framför ett trÀd. Christian Ekstrand
Josefina Syssner.

I stort behöver förmÄgan att arbeta lÄngsiktigt och prioritera resurser stÀrkas, slÄr kapacitetsanalysen fast. I dag prÀglas verksamheterna i hög grad av att hantera löpande behov, medan tid och resurser för analys, uppföljning och utveckling Àr mycket begrÀnsade.

– MĂ„nga smĂ„ och krympande kommuner har vĂ€ldigt slimmade organisationer. Utrymmet för analys och uppföljning finns inte. HĂ€r behöver man bli bĂ€ttre pĂ„ att jobba kommunövergripande. Dessutom behöver staten gĂ„ in med ett extra kunskapsstöd, sĂ€ger Josefina Syssner.

Samverkan pekas ut som en avgörande framgÄngsfaktor. De analyserade kommunerna samarbetar redan inom mÄnga omrÄden, men behöver i högre grad utveckla en gemensam riktning och mer strukturerade former för samverkan.

En stark grund att bygga vidare pÄ

Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna i Dalslandssamverkan har goda förutsĂ€ttningar att klara framtidens vĂ€lfĂ€rd – men att det krĂ€ver tydligare prioriteringar, ökad samverkan och mod att stĂ€lla om i tid. 

– Vi tror pĂ„ Dalsland och vi har en stark grund att bygga vidare pĂ„. Det som fungerar idag Ă€r viktigt att vĂ€rna, samtidigt som vi behöver utveckla vĂ„rt arbetssĂ€tt inför framtiden, sĂ€ger Andreas Nilsson, ordförande under 2026 i samverkansrĂ„det i Dalsland samt kommunstyrelsens ordförande i Dals-Eds kommun,

Kapacitetsanalysen

Kapacitetsanalys Dalsland

Kapacitetsanalysen är en genomlysning av kommunernas förmåga att klara sitt uppdrag, både idag och på längre sikt.

Analysen betraktar kommunernas förmĂ„ga fram till 2035. Den omfattar fem kommuner i Dalsland: Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l och Ă€r genomförd pĂ„ uppdrag av Regeringskansliet.

Arbetet har genomförts av Gidenstam Utveckling AB i samarbete med forskare frÄn Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, i nÀra samverkan med de berörda kommunerna. Fokus ligger pÄ kommunernas styrning, drift och utveckling.

Om Dalslandssamverkan

Dalslandssamverkan Ă€r ett samarbete mellan kommunerna i Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l. Syftet Ă€r att stĂ€rka den gemensamma kapaciteten och minska sĂ„rbarheten genom att dela resurser, kompetens och utveckla verksamheter tillsammans.

Kontakt

Nyheter om kommunstrategisk forskning

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som stÄr i en idrottshall och tittar pÄ andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.