ÌÇĐÄÍűÒł°æ

29 maj 2026

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Inte minst små, glesa kommuner med en krympande befolkning behöver vässa sin kapacitet att hantera dessa. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt. Fotograf: Niklas Eriksson

I analysen av kommunerna i Dalslandssamverkan har Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fungerat som forskningsstöd. 

Analysen pekar pÄ flera styrkor hos kommunerna. De levererar vÀlfÀrd med kvalitet i nivÄ med rikssnittet, har etablerade styrmodeller och god ekonomisk uppföljning. Den lilla kommunens nÀrhet ger korta beslutsvÀgar, god överblick och nÀra dialog mellan politiker, tjÀnstepersoner och invÄnare. Dessutom finns en omfattande samverkan mellan kommunerna, som stÀrker bÄde kompetens och robusthet.

Men precis som mÄnga andra mindre kommuner stÄr kommunerna i Dalslandssamverkan inför stora utmaningar och dÀrför Àr förÀndring nödvÀndig.

Behov av lÄngsiktig planering och prioritering

En av de största utmaningarna Àr den förÀndrade demografin: Andelen Àldre ökar medan andelen barn och unga minskar. Det innebÀr att behovet av vÀlfÀrdstjÀnster förÀndras.

Det hÀr behöver kommunerna i högre grad planera för. Bland annat genom att omfördela resurser frÄn barnomsorg till Àldreomsorg. Det kan Àven bli nödvÀndigt att anpassa kommunorganisationens storlek och ta höjd för ökade underhÄllskostnader för gator och VA-system som i mÄnga fall Àr dimensionerad för en större befolkning

– Kommunerna i Dalsland Ă€r vĂ€l medvetna om vilka demografiska utmaningar de stĂ„r inför. Chefer och ledare i förvaltningsorganisationen Ă€r vĂ€l förberedda för att hantera dem. Nu Ă„terstĂ„r att se om det finns en politisk vilja att ta sig an uppgiften, sĂ€ger Josefina Syssner, professor vid CKS och del av analysgruppen.

En portrÀttbild pÄ en kvinna som stÄr framför ett trÀd. Christian Ekstrand
Josefina Syssner.

I stort behöver förmÄgan att arbeta lÄngsiktigt och prioritera resurser stÀrkas, slÄr kapacitetsanalysen fast. I dag prÀglas verksamheterna i hög grad av att hantera löpande behov, medan tid och resurser för analys, uppföljning och utveckling Àr mycket begrÀnsade.

– MĂ„nga smĂ„ och krympande kommuner har vĂ€ldigt slimmade organisationer. Utrymmet för analys och uppföljning finns inte. HĂ€r behöver man bli bĂ€ttre pĂ„ att jobba kommunövergripande. Dessutom behöver staten gĂ„ in med ett extra kunskapsstöd, sĂ€ger Josefina Syssner.

Samverkan pekas ut som en avgörande framgÄngsfaktor. De analyserade kommunerna samarbetar redan inom mÄnga omrÄden, men behöver i högre grad utveckla en gemensam riktning och mer strukturerade former för samverkan.

En stark grund att bygga vidare pÄ

Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna i Dalslandssamverkan har goda förutsĂ€ttningar att klara framtidens vĂ€lfĂ€rd – men att det krĂ€ver tydligare prioriteringar, ökad samverkan och mod att stĂ€lla om i tid. 

– Vi tror pĂ„ Dalsland och vi har en stark grund att bygga vidare pĂ„. Det som fungerar idag Ă€r viktigt att vĂ€rna, samtidigt som vi behöver utveckla vĂ„rt arbetssĂ€tt inför framtiden, sĂ€ger Andreas Nilsson, ordförande under 2026 i samverkansrĂ„det i Dalsland samt kommunstyrelsens ordförande i Dals-Eds kommun,

Kapacitetsanalysen

Kapacitetsanalys Dalsland

Kapacitetsanalysen är en genomlysning av kommunernas förmåga att klara sitt uppdrag, både idag och på längre sikt.

Analysen betraktar kommunernas förmĂ„ga fram till 2035. Den omfattar fem kommuner i Dalsland: Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l och Ă€r genomförd pĂ„ uppdrag av Regeringskansliet.

Arbetet har genomförts av Gidenstam Utveckling AB i samarbete med forskare frÄn Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, i nÀra samverkan med de berörda kommunerna. Fokus ligger pÄ kommunernas styrning, drift och utveckling.

Om Dalslandssamverkan

Dalslandssamverkan Ă€r ett samarbete mellan kommunerna i Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l. Syftet Ă€r att stĂ€rka den gemensamma kapaciteten och minska sĂ„rbarheten genom att dela resurser, kompetens och utveckla verksamheter tillsammans.

Kontakt

Nyheter om kommunstrategisk forskning

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En grupp mÀnniskor som gÄr uppför en trappa.

Skolvalets dilemman: Fler väljer skola men segregationen kan öka

I Norrköping har införandet av obligatoriskt skolval lett till att fler familjer väljer skola och att det blivit enklare för kommunen att planera utbildningen. Men samtidigt riskerar segregationen att förstärkas.

Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.