I den vetenskapliga artikeln Making Soil Count: Digital Translations of Soil and Its Value undersöker Nancy Brett, postdoktor vid avdelningen Industriell miljöteknik på Linköpings universitet och Geneviève Metson, universitetslektor vid Western University i Kanada, hur digitaliseringen påverkar vår syn på jord och jordhälsa.
Studien bygger på en kvalitativ analys av policydokument, webbplattformar och annat informationsmaterial kopplat till EU:s Soil Mission.
– Digitalisering är inte ett problem i sig. Problemet uppstår när den blir den enda kunskap som räknas. Då riskerar andra sätt att förstå jorden att hamna i skymundan, säger Nancy Brett.
Mer än siffror och sensorer
EU satsar stort pÃ¥ att utveckla digitala verktyg för att övervaka jordhälsa inom ramen för sina sÃ¥ kallade missions. Men forskarna menar att mycket värdefull kunskap inte gÃ¥r att fÃ¥nga med sensorer och databaser.Ìý
Det handlar exempelvis om erfarenhetsbaserad kunskap hos lantbrukare och odlare, observationer av daggmaskar, hur jorden känns mellan fingrarna eller hur olika växter trivs pÃ¥ en viss plats frÃ¥n Ã¥r till Ã¥r.Ìý
– En siffra i en databas kan lätt uppfattas som mer objektiv och sann än lokal kunskap. Men för att förstå hur en jord faktiskt mår behöver vi båda perspektiven, säger Nancy Brett.
Studien visar att dagens indikatorer för jordhälsa främst fokuserar på jordens fysiska och kemiska egenskaper, som erosion, pH-värde och halter av föroreningar, samt på jordens betydelse för jordbruksproduktion. Samtidigt får biologiska processer och livet i jorden, exempelvis daggmaskar, betydligt mindre utrymme.
Hur vi mäter jordhälsa påverkar också hur vi värderar jorden – och i förlängningen vilka beslut som fattas om markanvändning, livsmedelsproduktion och naturvård.
Jordhälsa handlar om sammanhang
Studien lyfter också fram att digital teknik kan vara ett viktigt stöd, men att den behöver kompletteras med lokal, praktisk och erfarenhetsbaserad kunskap för att ge en mer heltäckande bild av jordhälsa. Att kombinera olika sätt att skapa kunskap kan bidra till en bättre förståelse av jordens komplexitet.
– Det finns ingen universell checklista som avgör om en jord är frisk eller inte. En jord som fungerar väl på en plats behöver inte se likadan ut någon annanstans. Kontexten är avgörande, menar Nancy Brett.
Digitala data är bara början
Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens gör dessutom frågan ännu mer aktuell. AI bygger på digital information och riskerar därför att förstärka de kunskapsluckor som redan finns om endast digitala data används.
– Digitala data är mycket värdefulla för att identifiera problem och ge en överblick. Men lösningarna behöver utvecklas tillsammans med människor som känner platsen och jorden. Digital information är en bra början, men den ger inte hela bilden, säger Nancy Brett.
Nancy Brett hoppas att forskningen ska bidra till en bredare syn på jordens värde, både inom forskningen och i samhället i stort.
– Vi behöver börja se jorden som ett levande system, inte bara som ett underlag för odling eller byggnation. Först då kan vi fatta beslut som tar hänsyn till hela jordens betydelse.
Artikeln:Ìý. Brett, N., & Metson, G. S. Public, 37(73), 24–36, online april 2026.ÌýDOI: 10.1386/public_00287_1
