ÌÇĐÄÍűÒł°æ

05 mars 2024

Skillnaderna i hälsa i Sverige ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

TvÄ barn cyklar efter varandra pÄ en strand Fotograf: Mikael Svensson/Scandinav

– Vi har bland annat sett att vissa verksamheter, framför allt skolan, anser att de själva arbetar med barnens hälsa sedan länge och ser då inget behov av att involvera fler aktörer i det. En annan orsak kan vara att folkhälsa uppfattas som ett extra uppdrag En man i glasögon mot en oskarp bakgrundAlbin Algotson. Fotograf Anna Nilsen som stjäl fokus ifrån kärnuppdraget och därför prioriteras ner, säger Albin Algotson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap och en av forskarna bakom rapporten.

Undersökningen har gjorts i samarbete med den idéburna organisationen Generation Pep som arbetar för barns och unga hälsa i Sverige. Genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun har författarna analyserat de villkor som påverkar lokalt folkhälsoarbete särskilt riktat mot barn och unga.

en kvinna i svart klĂ€nning som stĂ„r vid ett fönster med ena handen i midjan. Carolina Klüft. Fotograf Benjamin Hailemariam - På Generation Pep vet vi att ingen ensam samhällsaktör kan lösa de utmaningar vi står inför när det gäller barn och ungas hälsa, därför är vi så glada för all form av samverkan, och där ingår även att bidra till forskning och kunskapsutveckling. Samarbetet med CKS är ett viktigt steg i att närma sig ett mer främjande samhälle där vi sätter barn och ungas hälsa i centrum, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.

Klyfta mellan operativt och strategiskt

Resultaten visar att kommunernas arbete med folkhälsa präglas av en klyfta mellan det strategiska kommunövergripande arbetet och det mer operativa arbetet med barn och unga som bedrivs i kommunernas olika verksamheter. Det strategiska arbetet får svårt att nå ut i skola och andra verksamheter.

– Det arbete som bedrivs av folkhälsostrateger och samordnare blir tandlöst om samverkan med skola, socialtjänst och samhällsplanering inte fungerar. Omvänt så måste den kunskap om hälsa som finns hos lärare och andra välfärdsprofessioner värderas och tas tillvara i det strategiska folkhälsoarbetet, säger Algotson

Spänningar i folkhälsoarbetet

En kille i grĂ„ t-shirt sitter vid ett bord och tittar ut genom fönstret. David Ekholm. Fotograf Anna Nilsen David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete har skrivit rapporten tillsammans med Algotson. De anser att Pep Kommun är ett intressant initiativ som tydliggör kommunernas helt centrala betydelse i svensk folkhälsopolitik. Genom att följa Pep Kommun har de kunnat uppmärksamma spänningar i Sveriges folkhälsoarbete som nästan helt har gått under radarn. Samtidigt sätter Pep Kommun fingret på att kommunerna inte är isolerade öar. Behovet av kunskapsutbyte är stort, både kommunerna emellan, och mellan kommuner, regioner, myndigheter och organisationer så som Generation Pep.

En man i rutig skjorta som stĂ„r framför ett högt fönster.Matti Leijon. Fotograf Benjamin Hailemariam – Det som jag upplever som extra värdefullt i samverkan med CKS är att uppföljningen är så framåtsyftande. Den blir inget avslut för något – den blir en språngbräda framåt! säger Matti Leijon.

– Vi är glada över att Generation Pep visar intresse för våra slutsatser och med deras hjälp kan den här rapportens kunskapsbidrag omsättas till förbättringar i kommunalt folkhälsoarbete, avslutar David Ekholm.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.