ÌÇĐÄÍűÒł°æ

20 december 2023

Gissur Erlingsson är professor i statsvetenskap. Han har ett djupt engagemang i kommunforskning. Med fokus på demokrati och demokratiska processer återkommer han ofta till några ledord: samverkan, legitimitet, opartisk, rättssäkerhet och korruption.

Gissur Ó Erlingsson. Fotograf: Karin Midner

BerĂ€tta – vad forskar du om?

– För det allra, allra mesta har jag den kommunala politiken, förvaltningen och demokratin i fokus, men jag angriper denna materia med lite olika frĂ„gestĂ€llningar. Jag har bland annat forskat om lokala partier, korruption i kommuner, förtroendevaldas villkor, lokal tillvĂ€xtpolitik och Ă€ndamĂ„lsenlig kommunstorlek. Men om jag ser det ur ett lĂ€ngre perspektiv, Ă€r det en blandad kompott.

Vad har du pÄ gÄng just nu?

– Just nu leder jag tvĂ„ mer avgrĂ€nsade forskningsprojekt. Det ena handlar om vĂ€rderings- och attitydsmĂ€ssig polarisering mellan olika geografier. Det andra handlar om mellankommunal samverkan.

Vad inom det hÀr omrÄdet Àr det som intresserar dig?

– Sverige Ă€r ett av vĂ€rldens mest decentraliserade lĂ€nder – vĂ€ldigt av mycket av det som Ă€r den svenska vĂ€lfĂ€rdsstaten implementeras ute i kommunerna. För att medborgarna ska uppfatta besluten som legitima Ă€r det extremt viktigt att kommunala beslutsprocesser fungerar rĂ€ttssĂ€kert och opartiskt, Ă€r tagna i demokratisk ordning, och att olika typer av reformer, Ă„tgĂ€rder och satsningar Ă€r nĂ„gorlunda evidensbaserade. Det Ă€r huvudskĂ€let till att jag har ett sĂ„ starkt engagemang för kommunal politik, förvaltning och demokrati.

Vad skulle du vilja fokusera mer pÄ inom din forskning?

– Under de gĂ„ngna tvĂ„-tre Ă„ren har det blivit allt mer uppenbart att de enorma resurser som kommuner disponerar tycks vara förhĂ„llandevis lĂ€tta att exploatera för allahanda parter som Ă€r beredda att försöka pumpa ut gemensamma resurser för att gynna sig sjĂ€lv eller sina nĂ€rmaste.

Exempelvis har vi sett att det saknas formaliserade spelregler för hur den lokala oppositionen kan bedriva sin oppositionspolitik. Ett annat exempel Àr att det ibland hÀnder att politiker nÄgot lÀttvindigt gör sig av med tjÀnstepersoner som upplevs som misshagliga eller inte tillrÀckligt följsamma. Ibland förekommer riggade anstÀllningsförfaranden och riggade upphandlingar samt sÄ kallad vÀlfÀrdsbrottslighet, dÀr den organiserade brottsligheten infiltrerar och utnyttjar de offentliga resurserna till sin fördel.

Sett till hur viktiga kommunerna Àr, och hur mycket resurser de omsÀtter, tycker jag nog att allt det jag nÀmner Àr alldeles för underutforskat. Vi behöver verkligen veta betydligt mer för att kunna bygga bÀttre skyddsrÀcken i kommunpolitiken och dÀrmed garantera att kommunerna i större utstrÀckning prÀglas av rÀttssÀkerhet och opartiskhet.

Kort fakta

Gissur Ó Erlingsson är professor på Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Institutionen för kultur och samhälle (IKOS). Han har forskat sedan 1999, då han antogs till forskarutbildningen i Lund och han disputerade 2005. Gissur har jobbat vid CKS/LiU sedan 2009 och han installerades till professor i statsvetenskap hösten 2021.

Vad innebär för din forskning att du blivit befordrad till professor?

– För min forskning gör det uppriktigt sagt ingen större skillnad. Men, det är förstås ett viktigt erkännande för att den forskning jag bedrivit över åren är relevant och anses hålla hög kvalitet. Det är både hedrande och smickrande.

Gissur Ó Erlingsson. Foto Karin Midner

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.