Berit Byström
â Jag tror att det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att problemet erkĂ€nns och att vi visar att det kan mĂ€tas med objektiva tester. Patienterna saknar det i dag. Vi har studerat personer i Sverige, men tror att det finns mĂ„nga runt om i vĂ€rlden som upplever dessa problem., sĂ€ger Neil Lagali, professor i experimentell oftalmologi vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i Nature Communications.
Studien blev till genom att personer sökte vÄrd för problem med ögonen efter att de haft en mild covid-19-infektion. De upplevde mycket obehag, ljuskÀnslighet och i mÄnga fall svÄr smÀrta i ögonen, svÄrigheter att lÀsa text och fokusera blicken.
Stor pÄverkan pÄ livskvaliteten
NÀr forskarlaget undersökt de drabbade blev de varse att problemet Àr större Àn de först trodde, bÄde i omfattning och pÄverkan pÄ livskvalitet. Bland de drabbade fanns personer som ville studera vidare eller fortsÀtta med arbetet, men inte kunde eftersom de inte lÀngre kunde lÀsa text och upplevde smÀrta och extrem ögontrötthet. VÄrden kunde inte hitta nÄgot fel i ögonen och de drabbade fick ingen förklaring till symtomen eller diagnos.
Theresa LagaliI den aktuella studien har forskarna undersökt 100 personer med ögonproblem efter covid-19 som inte krÀvt inlÀggning pÄ sjukhus. Personerna hade haft ögonproblem i 3 mÄnader upp till 3 Är, och var tredje var sjukskriven pÄ hel- eller deltid. Forskarna jÀmförde den drabbade gruppen med en kontrollgrupp om 32 personer, som ocksÄ haft mild covid-19 men inte fÄtt ögonproblem.
â Vi fann att problemen som de drabbade upplevde gick att mĂ€ta med objektiva tester. Men standardtesterna visade ingenting. Det krĂ€vdes specialiserade undersökningar för att hitta avvikelserna. NĂ€r vi gjorde dem föll pusselbitarna pĂ„ plats och vi fann förklaringar till symtomen, sĂ€ger Neil Lagali.
Inflammation och pÄverkade nerver
I studien hittade forskarna lÄngvarig inflammation och försÀmring av flera ögonfunktioner som styrs av nerverna i hjÀrnan.
En av de avancerade testerna var en analys av en mÀngd proteiner i tÄrvÀtskan, sÄ kallad proteomik. Hos personerna med ögonproblem hittade forskarna ett onormalt mönster av proteiner som reglerar nerver och immunceller, sÄ kallade T-celler. Fynden överensstÀmde med avancerad ögonmikroskopi som de anvÀnde för att mÀta T-cellerna och nerverna i ögat. Intressant nog har samma proteinmönster hittats i blod och vÀvnad i andra studier av svÄr och dödlig covidsjukdom.
â VĂ„ra fynd talar för att dessa personer drabbats av en svĂ„r reaktion mot covid-19 som tar sig uttryck i ögonen, med lĂ„ngtidsinflammation och pĂ„verkan pĂ„ nerverna som styr flera ögonfunktioner, sĂ€ger Petros Moustardas, förste forskningsingenjör vid Linköpings universitet, som Ă€r studiens försteförfattare och den som gjorde proteomikanalyserna.
Förklaring till ovanliga symtom
MÄnga av de drabbade blev ljuskÀnsliga. Nu kan forskarna ge dem en förklaring: deras pupiller slÀpper in för mycket ljus i ögat. Forskarna visar ocksÄ att den försÀmrade pupillfunktionen var kopplad till huvudvÀrk, svÄrigheter att lÀsa text och att fokusera med ögonen.
Ett annat fynd var att de bÄda ögonen inte kunde samarbeta pÄ ett normalt sÀtt. Det kallas skelning, och förekommer nÀstan bara hos smÄ barn. Att skelning uppstÄr hos vuxna pÄ det hÀr sÀttet Àr ovanligt. Enligt Neil Lagali kan det förklaras av att nerverna som styr ögonmusklerna pÄverkats.
Ett steg mot diagnostik
De olika avvikelser som forskarna upptÀckt pekar mot ett ögonsyndrom som uppkommer efter covid-19. För att utveckla diagnostiska kriterier, som inte finns i dag, tog forskarna fram tvÄ diagnostiska modeller. En modell anvÀnder bara mÀtningar frÄn instruments som ögonkliniker pÄ större akademiska sjukhus oftast har. I den andra modellen lÀggs ett fÄtal proteinvÀrden i tÄrvÀtska till, vilket gör den Ànnu mer trÀffsÀker.
â De hĂ€r personerna kĂ€mpar verkligen genom sina dagar. Nu vet vi vad som Ă€r fel i ögat, och har flera ledtrĂ„dar till hur covid-19 kan ha orsakat dessa problem. Vi hoppas att vĂ„ra fynd kan leda till effektiv behandling och att deras problem blir mildare pĂ„ sikt, men vi vet tyvĂ€rr inte Ă€n, sĂ€ger Neil Lagali.
Studien har genomförts i samarbete med Helen Setterud och Björn Johansson pÄ ögonkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, och med samarbetspartners vid Linnéuniversitet i Kalmar. Studien har finansierats av VetenskapsrÄdet.
Artikeln: , Petros Moustardas, Helen Setterud, Helena Meijer, Gunnel Andersson, Jenny Roth, Ava Dashti, Björn Johansson, António Felipe Macedo och Neil Lagali, (2026), Nature Communications, publicerad den 8 juli 2026, doi: 10.1038/s41467-026-74858-4
