ÌÇĐÄÍűÒł°æ

12 december 2024

Historiskt sett har Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M), som ledare för varsitt politiskt block, varit de traditionella rivalerna i svensk kommunpolitik. En koalition mellan dessa skulle uppfattas som udda och okonventionell. Ändå har det under de senaste tio åren setts en kraftig ökning av antalet kommunala styren där S och M valt att styra tillsammans.

– Utvecklingen mot att tidigare politiska motståndare väljer att styra tillsammans väcker frågor om hur man resonerat i de båda partierna och hur man tyckte att samarbetet fungerar, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

I en ny studie från CKS har Wänström har intervjuat 29 lokala ledare för Socialdemokraterna och Moderaterna i 17 kommuner där S och M styr tillsammans utan några andra partier. Hans huvudsakliga frågeställningar handlar om vad man såg för potentiella fördelar och nackdelar med att styra ihop och hur man upplever att det har fungerat att styra tillsammans.

Resultatet presenteras i CKS-rapporten ”Lika partier leka bäst? Ledande lokala partiföreträdares erfarenheter av koalitioner mellan Socialdemokraterna och Moderaterna”.

Bra genomslag för den egna politiken

Resultatet visar bland annat att de båda partierna sökte stabilitet och handlingskraft när de skulle bilda ett nytt styre. Det fick de också, ofta till och med mer än de hade förväntat sig. "Vi har aldrig fått genomslag för så mycket av vår egen politik som nu" uttryckte exempelvis flera politiker i båda partierna.

– Att tycka något i politiken är en sak - att lyckas genomföra det är något annat. De här partierna upplever att man slagkraftigt har lyckats genomföra sin politik i den här konstellationen. De båda partiernas liknande organisationer och kulturer ses som en viktig anledning till det, säger Johan Wänström.

Men det finns också utmaningar med den här typen av styre. Historiskt sett har antingen Socialdemokraterna eller Moderaterna varit det ledande oppositionspartiet i många kommuner. Nu har det inte varit lika tydligt vem som ska inta en sådan ledarroll, vilket kan ha resulterat i en svagare politisk opposition.

Gott samarbetsklimat

Sammanfattningsvis uttryckte respondenterna att det varit enklare att komma överens om en gemensam politik än vad man hade föreställt sig, att samarbetsklimatet varit riktigt gott och att det enskilda partiet har fått stort genomslag för sin egen politik.

– Jag tror att den här sortens förändringar gör att vi inte slentrianmässigt kan utgå ifrån traditionella föreställningar och roller i den lokala politiken på samma sätt som tidigare, avslutar Wänström.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs flera nyheter från CKS

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

15 juni 2026

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

02 juni 2026

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

01 juni 2026

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.