Inte mindre Àn 1800 arter Àr knutna till eken. Det gör eken till det trÀd som bÀr upp högst biologisk mÄngfald i Sverige. Tillsammans med naturbetesmark spelar eklandskap en viktig roll för att arter ska kunna bilda livskraftiga bestÄnd som överlever pÄ lÄng sikt. Men hur mycket av dessa miljöer behöver finnas?
Att ge sig ut och sjÀlva rÀkna antalet djur och vÀxter pÄ olika platser vore i princip omöjligt för forskarna. De tog dÀrför hjÀlp av privata databaser, olika artprojekt och det digitala rapportsystemet Artportalen, dit alla som vill kan rapportera in artobservationer.
Forskarna bakom studien kombinerade miljoner inrapporterade artuppgifter med data pÄ utbredning av livsmiljöer, som inventeringar av stora ekar som gjorts av lÀnsstyrelser och andra öppet tillgÀngliga geodata över betesmarker. Genom att lÀgga ihop fynden av arter med data om livsmiljön pÄ platsen, kunde forskarna söka efter mönster.
SÄ mÄnga gamla ekar mÄste finnas
Forskarna visar att mÀngden livsmiljö hÀnger ihop med om olika arter förekommer pÄ platsen. Dessutom kunde de identifiera trösklar för hur mycket livsmiljö som behövs för att en art skulle kunna finnas.
Charlotte Perhammar
â Det Ă€r ju högre sannolikhet att en kĂ€nslig art finns i ett ekrikt landskap Ă€n pĂ„ en plats med fĂ„ ekar. Vi har kunnat rĂ€kna pĂ„ var grĂ€nsen gĂ„r för olika arter. Vi kan med relativt stor sĂ€kerhet ge ett mĂ„l för hur mycket livsmiljö som behövs, sĂ€ger Karl-Olof Bergman, bitrĂ€dande professor vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften Landscape Ecology.
DÀr gör insatserna bÀst nytta
Bland de mest krÀsna arterna, som behöver mÄnga ekar i sin nÀrhet, Àr svampen saffransticka. Det Àr en globalt hotad art som Àr akut hotad i Sverige.
Ìę
I den aktuella studien kom forskarna fram till hur mycket livsmiljö som krÀvs för att arten ska kunna finnas pÄ en plats. Och om saffranstickan kan leva pÄ platsen, Àr kraven ocksÄ uppfyllda för alla andra arter som Àr beroende av gamla ekar. Resultaten ger naturvÄrdare konkreta, vetenskapligt grundade underlag för att kunna prioritera kostnadseffektiva insatser dÀr de gör mesta möjliga nytta.
â SĂ€rskilt viktigt Ă€r att vi kan peka ut stora omrĂ„den dĂ€r hotade arter förekommer i dag, men dĂ€r livsmiljöerna Ă€r för smĂ„ eller splittrade för att arten ska kunna överleva lĂ„ngsiktigt. Artrikedomen pĂ„ de platserna Ă€r pĂ„ lĂ„nad tid. Vi har ett tidsfönster nu dĂ€r vi kan agera och Ă„terstĂ€lla miljöerna för att rĂ€dda arter som annars kommer att försvinna dĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger Karl-Olof Bergman.
Biologisk mÄngfald för framtiden
Men varför spelar det egentligen roll om vi förlorar arter som saffranstickan? Svaret ligger i hur djupt sammanvÀvd biologisk mÄngfald Àr med vÄr egen vardag. Fungerande artrika ekosystem Àr en förutsÀttning för att det ska finnas rent vatten, ren luft och produktiva jordar. En del frukter och grönsaker Àr i hög grad beroende av pollinering av olika insekter för att ge god skörd. MÄnga lÀkemedel bygger pÄ Àmnen som finns i vÀxter och djur, och Àn i dag görs nya upptÀckter som pÄ sikt kan bidra till nytta för mÀnniskor.
Charlotte Perhammar
â Nyttoperspektivet Ă€r viktigt, men allting i naturen har ett egenvĂ€rde. Vad har vi för rĂ€tt att utrota arter som har miljoner Ă„r av evolution bakom sig? Arterna som försvinner under vĂ„r livstid Ă€r ocksĂ„ förlorade för alla framtida generationer, sĂ€ger Karl-Olof Bergman.
Studien har gjorts i samarbete med den nÀringsdrivande stiftelsen Pro Natura och finansierats av WWF Sverige och Formas.
Artikeln: , KarlâOlof Bergman, Leif Andersson, Markus FranzĂ©n, Victor Johansson och Lars Westerberg, (2026), Landscape Ecology, publicerad online 22 maj 2026, doi: https://doi.org/10.1007/s10980-026-02373-4
