ÌÇĐÄÍűÒł°æ

11 mars 2024

Sveriges kommuner står inför enorma utmaningar. I den offentliga debatten har det under det senaste decenniet funnits en stark tro på att en universallösning på utmaningarna är att slå samman kommuner. Men internationell forskning har länge visat att det inte är den självklara lösningen, och en färsk studie indikerar att delningar av större kommuner i vissa fall kan ha bättre effekt. 

en vÀg in och ut frÄn en rondell Fotograf: Johan Willner

Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap på Centrum för kommunstrategiska studier, är en av forskarna bakom en ny vetenskaplig studie om kommundelningar. Studiens utgångspunkt är att teorin om stordriftsfördelar pekar på att det är billigare att drifta en större än en liten kommun – alltså, att ju en större kommun är, desto billigare och bättre fungerar den.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Men han vill vända på frågan. Tillsammans med Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Jonas Klarin – filosofie doktor i nationalekonomi och forskningsledare vid SNS – har Erlingsson skrivit en vetenskaplig artikel i den ansedda tidskriften Journal of Regional Science. De undersöker om delningar av kommuner leder till smådriftsnackdelar, det vill säga att kommunernas verksamhet blir dyrare efter att de delas.

– Lejonparten av befintlig litteratur om kommuners storlek och ekonomiska effektivitet handlar om sammanläggningar. Men vi kan lära oss lika mycket om sambandet mellan storlek och ekonomi genom att undersöka delningar. Eftersom Sverige, till skillnad från de flesta länder, delat och kommuner de senaste 50 åren, är det tacksamt att analysera det svenska fallet, säger Gissur Ó Erlingsson.

En kvinna med glasögon, blommig blus och vit kofta
Eva Mörk. Fotograf: TOBIAS STERNER
Genom att med avancerad statistisk metod kombinerat med kvalitativa djupdykningar närstudera sju kommundelningar, och därmed 14 nya mindre kommuner, har forskarna försökt fånga de ekonomiska effekterna av 1980-talets kommundelningar i Sverige.

– Vi hittar en förvånande och spännande heterogenitet i resultaten. Ibland blev det dyrare, ibland blev det billigare, ibland var kostnaderna oförändrade, säger Erlingsson.

Detta är ett resultat som stöds av en lång rad internationella studier om kommunsammanläggningar, som Erlingsson bland annat sammanfattat i en tidigare CKS-rapport. Generellt hittar man faktiskt inget vidare stöd för den populära idén att sammanläggningar leder till stordriftsfördelar.

Svartvit bild pÄ en man i glasögon, vit skjorta, kavaj och slips
Jonas Klarin. Fotograf: Ilinca Benson
– Vår studie lägger en ytterligare pusselbit till den samlade kunskapen på detta område. Huruvida en sammanläggning eller delning leder till för- eller nackdelar beror på en rad faktorer, framför allt hur stor ursprungskommunen är – både till befolkning och till yta – och var i landet kommunen befinner sig – i en storstadsregion eller glesbygd, säger Erlingsson och fortsätter:

– Ett kraftfullt medskick är därför: när politiker, såsom civilminister Erik Slottner, överväger att laborera med kommungränser, måste de ta hänsyn till kunskap om, och en känsla för, kontext. På vissa håll kanske en delning faktiskt skulle vara en god idé, medan i andra delar av landet är en sammanläggning bättre.

Artikeln, "" är publicerad i Journal of Regional Science.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som stÄr i en idrottshall och tittar pÄ andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.