â BĂ„de elever och allmĂ€nhet behöver naturvetenskaplig och teknisk allmĂ€nbildning för att kunna navigera i samhĂ€llet. Det handlar bland annat om kritiskt tĂ€nkande, digital kĂ€llkritik och hantera deepfakes, sĂ€ger Jonas Hallström, professor i teknikens didaktik vid Linköpings universitet.
Han Ă€r styrelseordförande för den Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, FontD, som funnits vid LiU pĂ„ Campus Norrköping i snart 25 Ă„r. Den Ă€r ett samarbete mellan Ă„tta lĂ€rosĂ€ten och har som syfte att utbilda lĂ€rare och lĂ€rarutbildare i hur man forskar pĂ„ undervisning och lĂ€rande inom teknik och naturvetenskap. Den lĂ„ngsiktiga förhoppningen Ă€r ett ökat allmĂ€nintresse i de Ă€mnen som brukar förkortas STEM â Science, Technology, Engineering, Mathematics.
Sara LÀthén
â Undervisning Ă€r komplext och vi vill bidra med evidens som kan förbĂ€ttra den, Ă€ven om det ofta handlar om smĂ„ delar av ett större pussel, sĂ€ger Jonas Hallström.
Evidensbaserad forskning
Nyligen fick forskarskolan en förlÀngning med ytterligare fem Är via VetenskapsrÄdet. Totalt finns tio forskarutbildningsplatser som leder till doktorsexamen. Konrad Schönborn, professor i visuellt lÀrande vid LiU och vetenskaplig ledare för FontD, menar att forskarskolan Àr nödvÀndig av flera anledningar.
â Vi hör ofta om PISA-resultaten och nedĂ„tgĂ„ende trender i svenska elevers naturvetenskapliga förmĂ„gor, liksom minskat intresse för STEM. Det finns ett tryck pĂ„ lĂ€rarkĂ„ren att utveckla de Ă€mnena, samtidigt som mĂ„nga lĂ€rare saknar full behörighet i de Ă€mnen de undervisar i. Dessutom diskuterar regeringen hur AI och digital teknik ska integreras i skolan. Forskarskolan bidrar med evidensbaserad forskning som kan anvĂ€ndas direkt i klassrum och lĂ€rarutbildning, sĂ€ger han.
Thor Balkhed
Kunskapsnav
Ett av de övergripande mÄlen Àr att forskarskolan ska vara ett kunskapsnav som bidrar till utveckling av lÀrarutbildning, skola och förskola nÀr det gÀller de naturvetenskapliga Àmnena och teknik. Men att faktiskt mÀta den direkta effekten Àr nÀstintill omöjligt enligt Jonas Hallström.
â Det gĂ„r inte att bevisa en direkt linje, men mĂ„nga av vĂ„ra tidigare studenter arbetar i skolor och tar med sig forskningsresultaten dit, sĂ€ger han.
Konrad Schönborn fyller i:
â Forskarskolans alumner pĂ„verkar ocksĂ„ lĂ€rarutbildningen och skolutveckling genom sina senare roller inom akademin, pĂ„ myndigheter eller som skolledare. Men det finns en balansgĂ„ng â de bĂ€sta doktoranderna vill vi gĂ€rna behĂ„lla som lektorer, vilket gör att de inte alltid Ă„tervĂ€nder till skolan dĂ€r de skulle kunna göra störst skillnad.
°±čČč±ôŸ±łÙ±đłÙČőČőĂ€°ì°ùŸ±ČÔČ”
För att sÀkerstÀlla att forskarskolan hÄller hög kvalitet finns en vetenskaplig kommitté. Den Àr sammansatt av internationellt framstÄende forskare inom teknikens och naturvetenskapernas didaktik som granskar forskarskolans arbete Ärligen.
â VetenskapsrĂ„det har nyligen börjat utvĂ€rdera forskarskolornas lĂ„ngsiktiga effekter, exempelvis hur mĂ„nga som disputerar, hur mĂ„nga som Ă„tergĂ„r till skolvĂ€sendet och hur universitet samarbetat. Och vĂ„r internationella vetenskapliga kommittĂ© fungerar ocksĂ„ som en viktig kvalitetsgaranti, sĂ€ger Konrad Schönborn.
