ÌÇĐÄÍűÒł°æ

27 september 2024

Att samverka med det omgivande samhället är ett av svenska lärosätens tre huvuduppdrag. Samtidigt finns det ett tryck på akademin att bli bättre på samverkan och samverkansaktiviteter värderas ofta lågt när forskare söker nya jobb, förhandlar lön eller vill meritera sig.

En kvinna sitter vid sin dator vid ett skrivbord
Amelia Olsson på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet inom sitt eget ämne, företagsekonomi. 

I den generella diskussionen om samverkansarbete finns det flera idéer kring hur det kan förbättras. Ett förslag är att öka värdet av individuella forskares samverkansskicklighet.

– Diskussionen om samverkansskicklighet hålls ofta centralt på ledningsnivå. Men förutsättningar för samverkan kan ju skilja sig väldigt mycket mellan olika akademiska ämnen och det finns ett behov av att undersöka frågan på en mer ämnesspecifik nivå, säger Amelia Olsson, doktor i företagsekonomi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Hon har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet och dess olika perspektiv inom företagsekonomi. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport från Föreningen företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

Oavlönat hushållsarbete

Amelia har med hjälp av bland annat intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp, identifierat flera spänningar i diskussionen om samverkan.

– Det finns en uppfattning att den som engagerar sig i samverkan utför ett oavlönat hushållsarbete inom akademin och i viss mån offrar utvecklingen av sin karriär för att lägga tid på samverkansaktiviteter. Dessutom kan samverkan upplevas som ett hot mot oberoende forskning om det finns risk för att den samverkande organisationen får inflytande över resultaten, säger hon.

Förslaget att införa mätbara indikatorer på forskares samverkansskicklighet skapade också starka reaktioner, menar Amelia Olsson:

– Å ena sidan kan förslaget leda till transparens och rättvisa. Å andra sidan finns en oro för att det kan resultera i en ökad administrativ börda och i en strävan efter att optimera godtyckliga indikatorer i stället för att skapa god kvalitet i sina samverkansengagemang.

Detta tenderar att skapa en oro för att mätbara indikatorer för samverkan paradoxalt nog riskerar att leda till en försämrad kvalitet på samverkansaktiviteter inom företagsekonomi.

Deltagarna i projektet menar också att skillnaderna i förutsättningar för samverkan mellan olika regioner och ämnen inom företagsekonomi kan bidra till ytterligare motsättningar. Därför borde olika avdelningar och institutioner efterfråga olika typer av samverkansskicklighet.

Lokala strategier behövs

Men trots motsättningarna om samverkan inom akademin poängterar flera av projektdeltagarna att det finns åtgärder som skulle kunna öka samverkansskickligheten hos avdelningar och institutioner inom företagsekonomin. Ett förslag är en översyn av lärosätens ekonomiska struktur som i dag ofta är uppdelade enbart i forskning och undervisning. Det skulle kunna leda till att samverkansaktiviteterna inte behöver konkurrera med forskningen och undervisningen.

Institutioner och avdelningar skulle också behöva utveckla lokala strategier för samverkan, i stället för att det som i dag till stor del sköts centralt på lärosätena.

– Till sist tror jag att det är viktigt att få i gång en levande diskussion om samverkan och samverkansskicklighet lokalt, för att det ska kunna bli en prioriterad verksamhet, avslutar Amelia Olsson.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som stÄr i en idrottshall och tittar pÄ andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.