ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Från livsmedelsproduktion, bioenergi och möjligheter att bygga ut våra städer till rekreationsmiljöer, kultur och biologisk mångfald. Samhällets krav och förväntningar på vad marken ska ge oss är många och ofta i konflikt med varandra.

Det är ett komplext uppdrag kommunerna har när de – genom planmonopolet – planerar och beslutar om hur, och till vad, marken ska användas.

Med hjälp av satellitdata har forskarna studerat hur markanvändningen i Sverige hänger samman med olika lokala förhållanden och aktörer. Det är ett samspel av flera politiska och ekonomiska faktorer som påverkar hur marken används.

– Gruvnäringen är den enskilt viktigaste drivkraften i Sverige. Partifärg och valkonkurrens spelar också roll, säger Emanuel Wittberg, postdoktor vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet och huvudförfattare till studien som nyligen fick ta emot University of Minhos hållbarhetspris.

Politikens påverkan

När en kommun har en tydlig politisk majoritet är markomvandlingen lägre, visar studien. Under vänsterstyren, däremot, är exploateringen mer omfattande än under högerstyren.

– Det är sannolikt kopplat till Socialdemokraternas historiskt pro-industriella tradition på lokal nivå, inte minst i gruvkommuner, säger Emanuel Wittberg.

Men med Miljöpartiets inflytande blir markpåverkan mindre omfattande.

– Studien visar att formell politisk representation av miljöintressen faktiskt gör skillnad i praktiken: ett starkare stöd för Miljöpartiet hänger samman med lägre exploatering, särskilt i gruvkommuner. En möjlig slutsats är att miljöperspektivet behöver vara institutionellt representerat för att väga tungt i besluten.

Tidigare markanvändning och grannar spelar in

Även andra aspekter bortom de politiska har betydelse. Omfattande markanvändning är vanligare i kommuner med tidigare erfarenhet av exploatering. Hur en kommun väljer att använda marken kan också spilla över på regionen i stort.

– Studien visar på ett tydligt stigberoende: kommuner som exploaterat mycket mark tidigare tenderar att fortsätta göra det. Därtill finns grannskapseffekter som gör att exploateringstrycket sprider sig regionalt, säger Emanuel Wittberg.

Behov av uppföljning och samordning

Det finns behov av att följa upp de politiska besluten och på så sätt stärka möjligheterna till ansvarsutkrävande. Studien visar hur satellitdata kan vara ett verktyg för att göra just det.

– Satellitdata gör det möjligt att löpande följa faktiska förändringar i landskapet och koppla dem till beslut i nämnder och bolag. Det skapar förutsättningar för att bedöma om beslutade riktningar faktiskt omsätts i praktiken.

Samtidigt behöver markanvändningen också i högre grad ses som en gemensam angelägenhet, menar Emanuel Wittberg.

– Den kan inte hanteras som en renodlat kommunal fråga. Beslut i en kommun påverkar grannkommunerna, och tidigare beslut skapar ett momentum som är svårt att bryta. Det talar för regionalt samordnade perspektiv snarare än isolerade kommunala avvägningar.