För barn som inte kan bo kvar hos sina föräldrar är familjehem ofta det bästa alternativet. Samtidigt råder det brist på familjehem i många kommuner. Forskare på Tema Barn vid Linköpings universitet har undersökt varför inte fler vill eller anser sig kunna ta emot ett barn som behöver placeras.
– Resultaten visar att möjligheten att rekrytera nya familjehem är ganska begränsad. Därför blir de familjehem som redan finns helt avgörande för framtidens familjehemsvård, säger Judith Lind, universitetslektor och forskningsledare.
Projektet Familjehem sökes – Rekrytering, bedömning och samverkan inom familjehemsvården, som leds av Judith Lind, avslutas 2026. Tillsammans med Cecilia Lindgren, Johanna Sköld och Veronica Hällqvist vid Tema Barn samt Ann-Charlotte Münger vid Barnafrid har hon på flera sätt belyst bristen på familjehem.
Därför vill få bli familjehem
Jenny Widén
De vanligaste skälen till att avstå var brist på tid och brist på plats i bostaden. Många kände också osäkerhet inför om de skulle klara av att möte barnets behov.
– Något som stack ut var hur viktigt stödet från socialtjänsten är. Åtta av tio i den grupp som ändå kan tänka sig uppdraget säger att de skulle bli mer benägna att söka om de var säkra på att de skulle få stöd, säger Judith Lind.
Hur mycket kunskap man upplevde sig ha om familjehemsuppdraget spelade också roll. Personer som ansåg sig veta en del var mer benägna att kunna tänka sig uppdraget än de som uppgav att de hade mycket kunskap. Yngre personer var oftare positiva, trots att de som i praktiken tar emot placerade barn oftare är något äldre.
– Det tyder på att intresset finns, men att steget fram till ett faktiskt åtagande är stort, säger hon.
Bland de som svarade att de skulle kunna tänka sig uppdraget i framtiden, men ännu inte sökt, var rädslan för att behöva skiljas från ett barn ett viktigt skäl till att avstå.
– Det här pekar på en svår fråga i familjehemsvården. Med tiden knyter barnet och familjehemmet an till varandra. Men placeringen är tänkt att vara tillfällig, det är uppdragets premiss, även om det pågår en politisk diskussion om detta, säger Judith Lind.
Deras forskning visar vad som behövs för att attrahera nya familjehem.
– Det är viktigt att vara väldigt tydlig med vad uppdraget innebär, men också att i högre grad kommunicera vilket stöd familjehem faktiskt har rätt till, säger Judith Lind.
Uppdragen mer krävande
Många vittnar om att barn som placeras i dag ofta har mer komplexa behov än för 10–20 år sedan, menar Judith Lind.
– Uppdragen har blivit mer krävande. Det handlar oftare om barn och unga med omfattande behov, ibland med koppling till kriminalitet eller annan allvarlig utsatthet, säger hon.
Här spelar också den nationella politiken in. Regeringens satsning på familjehemsvården som en del av arbetet för att förebygga gängkriminalitet hos unga ökar behovet av erfarna familjehem.
– Det gör frågan om hur vi kan få familjehem att stanna viktig att undersöka. Vi måste ta reda på mer om familjehemmens erfarenheter och om vilka villkor de har, säger hon
Forskningen på familjehem fortsätter
Mot bakgrund av resultaten från det snart avslutade projektet har forskargruppen nu beviljats ett nytt anslag på drygt 5,4 miljoner kronor från Forte. Det nya projektet, Hållbar familjehemsvård: familjehems erfarenheter och vilja att ta emot nya placeringar pågår till 2030.
I projektet riktas fokus mot familjehemmens egna erfarenheter och de avvägningar de gör när de bestämmer sig för att ta emot fler barn.
– Om vi ska säkra familjehemsvården framåt måste vi förstå vad som gör att de som redan är familjehem vill fortsätta, säger Judith Lind.
Planen är att inleda projektet med att intervjua familjehem och att därefter genomföra en större enkätstudie, i nära samverkan med socialtjänsten, familjehemsorganisationer och organisationer för unga med placeringserfarenhet.
– Det saknas i dag forskningsbaserad kunskap om hur familjehem själva upplever villkoren för sitt uppdrag. Den kunskapen är avgörande om socialtjänsten ska kunna arbeta mer långsiktigt och hållbart med familjehem, säger Judith Lind.
Forskarna söker nu familjehem som vill delta i intervjuerna.
– Jag ser verkligen fram emot att få lyssna till familjehemmens berättelser. Om vi bättre förstår vad som fungerar och vad som sliter kan vi skapa bättre förutsättningar och i förlängningen ge barn som behöver placeras en tryggare omsorg, säger hon.
