ÌÇĐÄÍűÒł°æ

18 december 2023

Hon är kulturgeografen som har ett växande intresse för kommunens roll inom social- och migrationspolitiken. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan social och politisk geografi, migrationsstudier och välfärdsforskning. Möt Maria Persdotter, ny universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

PortrÀttbild pÄ en kvinna med mellanblont uppsatt hÄr, svarta glasögon och rött lÀppstift. Fotograf: Privat

Maria Persdotter har en dubbel doktorsexamen i Ă€mnet urbana studier frĂ„n Malmö universitet och Roskilde universitet. Hon disputerade 2019 med avhandlingen ” Free to Move Along” och har sedan dess arbetat som postdoktor i vĂ€lfĂ€rdsrĂ€tt pĂ„ Avdelningen för socialt arbete vid LiU. Sedan september Ă€r hon anstĂ€lld som universitetslektor med en delad tjĂ€nst mellan CKS och Avdelningen för socialt arbete.

Vad handlar din forskning om?

– Under de senaste Ă„ren har jag huvudsakligen Ă€gnat mig Ă„t ett jĂ€ttespĂ€nnande projekt som handlar om irregulariserade migranters sociala rĂ€ttigheter. Projektet belyser vilka möjligheter de som saknar formell rĂ€tt att vistas i Sverige har att fĂ„ sina allra mest grundlĂ€ggande behov tillgodosedda genom ekonomiskt bistĂ„nd, det yttersta skyddsnĂ€tet i den svenska vĂ€lfĂ€rdsstaten. Det Ă€r en frĂ„ga som uppmĂ€rksammats mycket politiskt under de senaste Ă„ren.

– Tillsammans med Ulrika Wernesjö pĂ„ Avdelningen för socialt arbete har jag ocksĂ„ nyligen inlett ett projekt om sĂ„ kallad social dumpning mellan svenska kommuner, det vill sĂ€ga nĂ€r en individ eller familj som behöver bostad förmĂ„s av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. Vi vill utforska bĂ„de de sĂ€ndande och de mottagande kommunernas erfarenheter och perspektiv.

– Ett Ă„terkommande tema i min forskning Ă€r vad jag skulle kalla rĂ€ttvisans och rĂ€ttigheternas geografi dĂ€r jag fördjupar mig i frĂ„gor om transnationell rörlighet och vĂ€lfĂ€rd. I det sammanhanget Ă€r kommunerna intressanta forskningsobjekt. De mĂ„ste ofta hantera omedelbara situationer som kan uppkomma pĂ„ grund av att vissa lever sina liv i Sverige med extremt begrĂ€nsad tillgĂ„ng till vĂ€lfĂ€rdsstatens sociala skyddsnĂ€t.

– En central frĂ„ga i nĂ€stan alla forskningsprojekt jag arbetat med Ă€r just frĂ„gan om hur kommuner förhĂ„ller sig till mĂ€nniskor som lever sina liv inom deras geografiska grĂ€nser men utan att ha formell rĂ€tt att vistas i Sverige.

Varför valde du att söka dig till CKS?

– Mitt intresse för kommunen som social- och migrationspolitisk aktör har vuxit fram över tid. Jag har följt CKS verksamhet lite pĂ„ avstĂ„nd under ett antal Ă„r och imponerats av den mĂ„ngfacetterade forskning som bedrivs hĂ€r och den djupa kunskap som finns samlad inom centret. NĂ€r den tjĂ€nst som jag har nu först utlystes kĂ€ndes det sjĂ€lvklart att söka. Jag Ă€r sĂ„ himla glad att jag fick jobbet!

Vad gör du nÀr du inte Àr pÄ CKS?

– Just nu jobbar jag mestadels med forskning. Jag undervisar ocksĂ„ pĂ„ socionomutbildningen och det hĂ€nder att jag handleder masterstudenter pĂ„ REMESO (Avdelningen för migration, etnicitet och samhĂ€lle). Privat umgĂ„s jag med min familj, och sĂ„ gillar jag att kallbada.

Till sist, vad ser du mest fram mot med jobbet pÄ CKS?

– Jag tycker det kĂ€nns roligt och givande att vara en del av forskningsmiljön pĂ„ CKS. Det Ă€r en vĂ€ldigt trevlig arbetsplats. Det Ă€r ocksĂ„ spĂ€nnande att befinna sig i en tvĂ€rvetenskaplig miljö. Jag kĂ€nner stor respekt för mina kollegor som alla Ă€r vĂ€ldigt kunniga inom sina respektive forskningsomrĂ„den. Framöver ser jag fram emot att mer aktivt ta del av CKS samverkans- och utĂ„triktade arbete.

Jag är så himla glad att jag fick jobbet
Maria Persdotter, ny uiniversitetslektor på CKS

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.