ҳ

16 april 2025

Tre forskningsprojekt från Linköpings universitet får totalt 20,9 miljoner kronor från Forte i den senaste utlysningen inom området ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för personer som har trillat mellan stolarna i den svenska välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket Fotograf: Marie-Louise Elebring
Simon Davidsson, Niklas Altermark och Maria Persdotter har fått nästan 9 MKR från Forte till ett projekt om glappet mellan den statliga sjukförsäkringen och det kommunala försörjningsstödet. 

Det svenska sjukförsäkringssystemet har förändrats och blivit mer restriktivt under de senaste 15 åren. En konsekvens av detta är att en stor grupp långvarigt sjuka personer inte får tillräcklig sjukpenning för att klara sin försörjning. Flera av dem har behövt vända sig till kommunens socialtjänst för att få försörjningsstöd.

— Uppskattningsvis får 24 000 personer i Sverige försörjningsstöd samtidigt som de är sjukskrivna. Utöver det tror vi att det finns en betydande grupp långvarigt sjuka som inte får någon ekonomisk hjälp från det offentliga utan i stället försörjs av anhöriga eller genom välgörenhet, säger Maria Persdotter, universitetslektor i socialt arbete på CKS, som leder projektet.

Kartläggning av långvarigt sjukas ”försörjningsbanor”

Projektet ”Ett växande glapp?: Hur kan socialtjänsten stötta personer som rör sig mellan sjukförsäkringen och försörjningsstödet” har fått drygt 8,9 miljoner kronor från Forte. I projektet deltar även Simon Davidsson, postdoktor i statsvetenskap på CKS och Niklas Altermark, docent och biträdande lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

– Genom att följa och lyssna på de som har egna erfarenheter av att navigera i de komplexa byråkratiska system som omgärdar sjukförsäkringen och försörjningsstödet hoppas vi kunna lära oss mycket om hur den svenska välfärden fungerar i praktiken, säger Maria Persdotter.

Forskningsgruppen planerar också att kartlägga långvarigt sjuka personers ”försörjningsbanor”, det vill säga hur de som är för sjuka för att kunna arbeta men som inte får sjukpenning försörjer sig.

Svåra utmaningar för kommunerna

En annan viktig fråga i projektet handlar om den kommunala socialtjänstens perspektiv på frågan. Försörjningsstödet är utformat för att fungera som ett kortvarigt stöd för den som tillfälligt saknar annan försörjning. Detta ställer kommunerna inför svåra utmaningar: hur ska de hantera de långvarigt sjuka personer som söker försörjningsstöd - och som i många fall är för sjuka för att kunna återgå i arbete? Maria Persdotters förhoppning är att projektet ska generera kunskap som är användbar för de som är direkt och personligen berörda av frågan, alltså personer som är långvarigt sjuka utan något trygg försörjning.

– Sen hoppas och tror vi också att projektet kommer generera resultat som kan vara av intresse för den kommunala socialtjänsten och för kommunsektorn i stort, avslutar Maria.

Projektet startar under våren 2026 och pågår i fyra år.

-------------------------------------------------------------------------------

Om Forte

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig forskningsfinansiär som främjar och finansierar forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Forte arbetar för att forskningen ska komma till nytta i samhället och arbetet utgår från en vision om morgondagens mer jämlika och socialt hållbara samhälle.

Medarbetare i projektet

Övriga projekt från LiU som får medel i Fortes utlysning

Fotograf: Jenny Widén
Johanna Sköld, professor.
Projekttitel: ”Öppna serviceinsatser för, av och med placerade barn – barn och ungas rättigheter och delaktighet i utformningen av samhällsvården”
Projektledare: Johanna Sköld, Institutionen för Tema, Tema Barn
Beviljade medel: 6,535,000 SEK
Kvinna sitter på en bakvänd stol. Fotograf: Charlotte Perhammar

Projekttitel: ”Utvärdering och implementering av en hälsofrämjande digital intervention för unga med intellektuell funktionsnedsättning – att möjliggöra evidensbaserat förebyggande arbete inom socialtjänsten”
Projektledare: Ulrika Müssener, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)
Beviljade medel: 5,459,000 SEK

Läs mer: Ulrika Müssener får 5,5 miljoner från Forte

Senaste nytt från LiU

kvinna sitter i solsken på campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.

En man med glasögon tittar på sig själv i spegeln.

Digital tvilling kan på sikt avslöja alkoholkonsumtion vid brott

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står LiU-forskare och Rättsmedicinalverket.

Kvinna vid skrivbord med böcker.

Nya bränslen kan påverka hela aktörskedjan inom transporter

Människor, relationer och organisationskultur kan vara avgörande när nya biobränslen införs på marknaden. Att börja köra på biogas påverkar inte bara teknik, utan hela nätverk av aktörer.

Läs fler nyheter från CKS

En kvinna står framför en kyl med grönsaker.

Framtidsvisioner för hållbar matkonsumtion

Maten vi äter tär på planeten och människors hälsa, och därför är det nödvändigt att förändra vad vi lägger på tallriken. Men för konsumenten är det inte helt lätt att äta hållbart. Omställningen kräver därför förändringar på fler nivåer.

En gruva med en liten stad i bakgrunden.

Så formas en alltmer intensiv markanvändning

En hållbar markanvändning är avgörande för både miljön och samhällsutvecklingen. Men vad styr egentligen kommunernas beslut om hur marken används? Prisad forskning visar vad som formar dagens alltmer intensiva markanvändning.

En man står på en takterass och blickar ut över staden.

Linköpings klimatråd följer upp kommunens miljöarbete

Bygg- och anläggning står för drygt 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och spelar därför en viktig roll i att minska samhällets klimatpåverkan. Hur har Linköpings kommun arbetat? Det har forskarna i kommunens klimatråd undersökt.