ҳ

16 april 2025

Tre forskningsprojekt från Linköpings universitet får totalt 20,9 miljoner kronor från Forte i den senaste utlysningen inom området ”Tillämpad välfärdsforskning”. Ett av projekten ska belysa villkoren för personer som har trillat mellan stolarna i den svenska välfärdsstaten. Projektet leds av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid LiU.

Tre personer står på en bro och lutar sig mot räcket Fotograf: Marie-Louise Elebring
Simon Davidsson, Niklas Altermark och Maria Persdotter har fått nästan 9 MKR från Forte till ett projekt om glappet mellan den statliga sjukförsäkringen och det kommunala försörjningsstödet. 

Det svenska sjukförsäkringssystemet har förändrats och blivit mer restriktivt under de senaste 15 åren. En konsekvens av detta är att en stor grupp långvarigt sjuka personer inte får tillräcklig sjukpenning för att klara sin försörjning. Flera av dem har behövt vända sig till kommunens socialtjänst för att få försörjningsstöd.

— Uppskattningsvis får 24 000 personer i Sverige försörjningsstöd samtidigt som de är sjukskrivna. Utöver det tror vi att det finns en betydande grupp långvarigt sjuka som inte får någon ekonomisk hjälp från det offentliga utan i stället försörjs av anhöriga eller genom välgörenhet, säger Maria Persdotter, universitetslektor i socialt arbete på CKS, som leder projektet.

Kartläggning av långvarigt sjukas ”försörjningsbanor”

Projektet ”Ett växande glapp?: Hur kan socialtjänsten stötta personer som rör sig mellan sjukförsäkringen och försörjningsstödet” har fått drygt 8,9 miljoner kronor från Forte. I projektet deltar även Simon Davidsson, postdoktor i statsvetenskap på CKS och Niklas Altermark, docent och biträdande lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

– Genom att följa och lyssna på de som har egna erfarenheter av att navigera i de komplexa byråkratiska system som omgärdar sjukförsäkringen och försörjningsstödet hoppas vi kunna lära oss mycket om hur den svenska välfärden fungerar i praktiken, säger Maria Persdotter.

Forskningsgruppen planerar också att kartlägga långvarigt sjuka personers ”försörjningsbanor”, det vill säga hur de som är för sjuka för att kunna arbeta men som inte får sjukpenning försörjer sig.

Svåra utmaningar för kommunerna

En annan viktig fråga i projektet handlar om den kommunala socialtjänstens perspektiv på frågan. Försörjningsstödet är utformat för att fungera som ett kortvarigt stöd för den som tillfälligt saknar annan försörjning. Detta ställer kommunerna inför svåra utmaningar: hur ska de hantera de långvarigt sjuka personer som söker försörjningsstöd - och som i många fall är för sjuka för att kunna återgå i arbete? Maria Persdotters förhoppning är att projektet ska generera kunskap som är användbar för de som är direkt och personligen berörda av frågan, alltså personer som är långvarigt sjuka utan något trygg försörjning.

– Sen hoppas och tror vi också att projektet kommer generera resultat som kan vara av intresse för den kommunala socialtjänsten och för kommunsektorn i stort, avslutar Maria.

Projektet startar under våren 2026 och pågår i fyra år.

-------------------------------------------------------------------------------

Om Forte

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig forskningsfinansiär som främjar och finansierar forskning inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Forte arbetar för att forskningen ska komma till nytta i samhället och arbetet utgår från en vision om morgondagens mer jämlika och socialt hållbara samhälle.

Medarbetare i projektet

Övriga projekt från LiU som får medel i Fortes utlysning

Fotograf: Jenny Widén
Johanna Sköld, professor.
Projekttitel: ”Öppna serviceinsatser för, av och med placerade barn – barn och ungas rättigheter och delaktighet i utformningen av samhällsvården”
Projektledare: Johanna Sköld, Institutionen för Tema, Tema Barn
Beviljade medel: 6,535,000 SEK
Kvinna sitter på en bakvänd stol. Fotograf: Charlotte Perhammar

Projekttitel: ”Utvärdering och implementering av en hälsofrämjande digital intervention för unga med intellektuell funktionsnedsättning – att möjliggöra evidensbaserat förebyggande arbete inom socialtjänsten”
Projektledare: Ulrika Müssener, Institutionen för hälsa, medicin och vård (HMV)
Beviljade medel: 5,459,000 SEK

Läs mer: Ulrika Müssener får 5,5 miljoner från Forte

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

Läs fler nyheter från CKS

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som står i en idrottshall och tittar på andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

En flygbild av en väg omgiven av träd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.