En komplex roll som ställer stora krav på såväl expertis och generalism som neutralitet och objektivitet. Rollen som kommunsekreterare har inte studerats särskilt mycket, trots att den i mångt och mycket är en nyckelroll i kommuners organisation.
Robert Jonsson, ekonomie doktor vid Centrum för kommunstrategiska studier Foto Anna ValentinssonRobert Jonsson, universitetslektor vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har i en undersökning tittat på i vilka sammanhang kommunsekreterare verkar och vad de gör.
Han har också hittat nyckelbegrepp som beskriver förväntningar och krav relaterade till kommunsekreterare. Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för kommunsekreterare i en svensk kommunal kontext.
– I mina samtal med kommunsekreterare i våra östgötska kommuner med omnejd framkommer att deras arbetsmiljö präglas av flera olika arenor och logiker, säger Robert Jonsson. Detta är en följd av att man som kommunsekreterare verkar i skärningen mellan politik och förvaltning, något som ställer krav på att kunna balansera rollen i och mellan många olika sammanhang. Ansvaret för ärendehanteringsprocesser, som oftast ligger på kommunsekreteraren, är ett exempel där det blir tydligt hur viktigt det är att kunna agera som en balanserade aktör.
I studien identifieras flera par av nyckelbegrepp som utgör förväntningar på kommunsekreterare. Som specialist och generalist ska hen vara specialist på ärendehanteringsprocessen och generalist gällande kommunkunskap i allmänhet. Att vara neutral och objektiv handlar om en strävan efter att informera och agera neutralt. Eftersom kommunsekreterare vanligtvis arbetar nära kommunstyrelsens ordförande är detta en svår balansgång, inte minst gentemot andra politiker.
Ytterligare exempel på nyckelbegrepp är mod och integritet, något som krävs för att kunna försvara god ärendehantering.
– I våra samtal framkom en unison uppfattning om att god ärendehantering kan krocka med andra mål och värderingar, säger Robert Jonsson. Man menar att det handlar om att ha mod och integritet att med ”mild hand” framföra vad som är god ärendehantering.
Sammantaget visar studien att mycket är lika för kommunsekreterare, men beroende på lokala ledningsstrukturer skiljer sig förutsättningarna åt. Kommunsekreterarens kompetens och vilja att agera inom ramen för strukturerna skapar såväl likvärdiga som olikvärdiga balansakter att hantera. Balansgången mellan par av nyckelbegrepp och mellan olika tjänstemannatyper framkom också som gemensamt för kommunsekreterarna.
Läs mer i CKS-rapport 2020:4
