ÌÇĐÄÍűÒł°æ

02 april 2026

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen, och resenärer behöver därför ofta komplettera med bil, cykel eller gång. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

MÀnniskor som gÄr pÄ en perrong med tÄgspÄret pÄ ena sidan och bussar pÄ den andra. Fotograf: Thor Balkhed

För att Sveriges transportsystem ska vara hållbart måste kollektivtrafiken, framför allt på landsbygden där alternativen är få, ta hänsyn till hela resan. Det innebär att alla delar av en resa – så som väntetider, anslutningar, hållplatser och information – fungerar tillsammans.

Här är bytespunkter och anslutande infrastruktur avgörande, men ansvaret är splittrat mellan landets regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), kommuner och Trafikverket.

Hur kan de arbeta tillsammans för ett mer tillgängligt och hållbart transportsystem på landsbygden? Ett nytt forskningsprojekt får drygt 3 miljoner från Trafikverket för att studera det. I centrum står frågan om hur principer för gestaltad livsmiljö, där planeringen tar en helhetssyn och utgår från människors behov, kan fungera som en utgångspunkt.

Projektet leds av , Örebro universitet. Deltagande forskare är Christopher Olsson, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, och , Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som stÄr i en idrottshall och tittar pÄ andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Ett stort vattenfall med massor av vatten som strömmar ut.

Trygg vattenförsörjning i små kommuner - nytt projekt får forskningsmedel

Att säkerställa dricksvatten och fungerande avlopp är en växande utmaning för många små kommuner. Nu startar ett nytt forskningsprojekt där forskare och kommuner ska undersöka hur policy kan användas i praktiken för att säkra vattenförsörjningen.

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

Forskning och samverkan vid CKS

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.