ÌÇĐÄÍűÒł°æ

12 juni 2025

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

TvĂ„ kvinnor och en man stĂ„r vid ett runt bord Fotograf: Linköpings kommun/Elisabeth Askefalk
Brita Hermelin, Sara Gustafsson och Niklas Hamström har stöttat Linköpings kommun i arbetet med att upprätta ett klimatråd.

Författarna Niklas Hamberg, Brita Hermelin och Sara Gustafsson har granskat 17 stora svenska kommuners klimatstrategier, samt gjort en djupare analys av tre av dessa kommuner (Uppsala, Linköping och Umeå).

Samtidigt som strategierna har ambitioner att uppnå klimatmål som sätts upp internationellt och nationellt varierar strategiernas utformning vad gäller detaljnivå och vilka lösningar man betonar. Vanliga tematiska områden som pekas ut inom klimatstrategierna omfattar energiproduktion, transport och målsättningar för att stödja cirkulära system.

Strategierna pekar på olika verktyg som kommunerna kan nyttja för sitt klimatarbete och som kopplar till olika nivåer för rådighet. Man har hög rådighet i sin roll som verksamhetsutövare inom upphandling, förvaltning av tillgångar, projekt inom bygg och anläggning, samt organisering av arbetet inom exempelvis utbildning och omsorg.

Rapporten ”Lokala strategier för klimatomställning – en studie av de stora kommunernas perspektiv” är skriven av Niklas Hamström, masterstudent på Linköpings universitet, Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS och Sara Gustafsson, professor i industriell miljöteknik och miljömanagement vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, Linköpings universitet.


Presentation

Hör Brita Hermelin berÀtta mer om rapportens innehÄll, syfte och slutsatser.

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.