ÌÇĐÄÍűÒł°æ

24 februari 2026

Artificiell intelligens kan användas för att ge en mer precis dödstidpunkt, något som kan vara avgörande för bland annat mordutredningar. Metoden är utvecklad av forskare vid Linköpings universitet och Rättsmedicinalverket som har tränat AI-modellen på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

En person i labbrock som hĂ„ller i en flaska. Fotograf: Rättsmedicinalverket
AI-modellen är tränad på så kallade metaboliter i tusentals blodprover från verkliga dödsfall.

– Döden Ă€r ju en stark biologisk signal, sĂ€ger Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik, IMT, vid Linköpings universitet, som lett en studie publicerad i Nature Communications dĂ€r AI anvĂ€nds för att bestĂ€mma dödstidpunkten.

NÀr kroppen dör pÄbörjas en mÀngd biologiska processer. Organ och vÀvnader börjar brytas ner vilket bland annat leder till förÀndringar av smÄ molekyler i blodet som kallas metaboliter. De bryts ned pÄ ett förutsÀgbart sÀtt som korrelerar med hur lÄng tid det gÄtt frÄn dödstidpunkten.

En man med skÀgg sitter framför en bÀrbar dator. Per Wistbo Nibell
Rasmus Magnusson, postdoktor vid Institutionen för medicinsk teknik, IMT, vid Linköpings universitet.

– Det ger oss möjligheten att bedöma nĂ€r en individ faktiskt har avlidit, nĂ„got som Ă€r vĂ€ldigt viktigt för rĂ€ttsmedicinska utredningar, men ocksĂ„ för polisens arbete. De behöver till exempel lĂ€gga resurserna pĂ„ rĂ€tt vittnen i rĂ€tt tidsperiod i den avlidnes liv, sĂ€ger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid LiU och forskare vid žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ, RMV.

Analys av metaboliter

De metoder som i nulÀget anvÀnds för att faststÀlla dödstidpunkt, Àven kallat postmortalt intervall, Àr bland annat kroppstemperatur, likstelhet och mÀngden kalium i ögats glaskropp. Dessa metoder ger dock osÀkra svar efter att ett par dagar förflutit sedan dödstidpunkten.

PortrĂ€tt av man utanför žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ. Thor Balkhed
Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid LiU och forskare vid žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ, RMV.

Metoden som nu utvecklats av forskare vid LiU tillsammans med RMV anvÀnder i stÀllet artificiell intelligens för att analysera metaboliterna i blodprov som samlas in vid obduktion.

Totalt har blodprover frÄn över 45 000 obduktioner samlats av RMV under nÀstan tio Är, en databas som sakar motsvarighet i hela vÀrlden. Blodproverna anvÀnds för att hitta olika kemiska substanser som droger, lÀkemedel eller gifter. Men Àven koppens egna metaboliter gÄr alltsÄ att hitta i blodproverna.

"Guldgruva med data"

Av dessa 45 000 prover har 4876 med kÀnt postmortalt intervall anvÀnts för att trÀna AI-modellen.

– Det Ă€r en guldgruva med data som finns hos žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ. Men vi kunde ocksĂ„ visa att det inte behövs den stora mĂ€ngd data som man kanske tidigare trodde. Det rĂ€cker med nĂ„gra hundra individer för att göra motsvarande modeller, vilket gör vĂ„r metod anvĂ€ndbar Ă€ven i laboratorier vĂ€rlden över som inte har tillgĂ„ng till lika mycket data, sĂ€ger Rasmus Magnusson.

En kvinna sitter framför en bÀrbar dator. Per Wistbo Nibell
Elin Nyman, docent inom systembiologi vid IMT.

Forskarna visade att deras nya modell kunde förutse tiden frÄn dödens intrÀffande till obduktionen med en precision pÄ ungefÀr en dag Àven för de som varit avlidna i upp till 13 dagar. En tydlig förbÀttring mot dagens metoder. Enligt Elin Nyman, docent inom systembiologi vid IMT, var det ett högriskprojekt som inte nödvÀndigtvis skulle funka.

– Vi visste att mĂ„nga yttre faktorer pĂ„verkar kroppens nedbrytning och var förvĂ„nade att signalen frĂ„n kroppens metaboliter var sĂ„ pass stark nĂ€r det gĂ€ller att förutsĂ€ga postmortalt intervall. Det dataset vi har idag ger information om vilken dag dödsfallet skedde, men vi vet inte nĂ€r pĂ„ dygnet de dog, sĂ€ger Elin Nyman.

NÀsta steg tid pÄ dygnet

SÄ forskarnas nÀsta steg Àr att ta fram ett dataset med mer precis information om dödstidpunkten för att sedan kunna trÀna modeller som bÄde skall ge sÀkrare uppskattningar av det postmortala intervallet och kunna avgöra vilken del av dygnet ett dödsfall skett.

En man i grön skrubbdrĂ€kt och glasögon. žéĂ€łÙłÙČőłŸ±đ»ćŸ±łŠŸ±ČÔČč±ô±č±đ°ù°ì±đłÙ
Carl Söderberg, rÀttslÀkare och forskare pÄ RMV.

– RĂ€ttsmedicinska bedömningar innebĂ€r ofta ett pusselliknande detektivarbete. Det hĂ€r nya verktyget ger oss bĂ€ttre möjligheter att bedöma hur lĂ€nge nĂ„gon varit avliden Ă€ven nĂ€r det gĂ„tt en lĂ€ngre tid sedan dödsfallet, vilket har stor betydelse sĂ€rskilt i mer komplexa Ă€renden. Vi arbetar nu vidare med utveckla Ă€n mer trĂ€ffsĂ€kra modeller, sĂ€ger Carl Söderberg, rĂ€ttslĂ€kare och forskare vid RMV.

Studien finansierades i huvudsak av VetenskapsrÄdet, stiftelsen Forska utan djurförsök samt StyrkeomrÄde forensiska vetenskaper vid LiU och RMV.

Artikel: , Rasmus Magnusson, Carl Söderberg, Liam J. Ward, Jenny Arpe, Fredrik C. Kugelberg, Albert Elmsjö, Henrik Green, Elin Nyman, Nature Communications 17 2026, publicerad online 11 februari 2026. DOI: 10.1038/s41467-026-69158-w

Kontakt

Forskningsprojekt

Senaste nytt från LiU

kvinna sitter i solsken pÄ campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.

En man med glasögon tittar pÄ sig sjÀlv i spegeln.

Digital tvilling kan på sikt avslöja alkoholkonsumtion vid brott

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står LiU-forskare och Rättsmedicinalverket.

Kvinna vid skrivbord med böcker.

Nya bränslen kan påverka hela aktörskedjan inom transporter

Människor, relationer och organisationskultur kan vara avgörande när nya biobränslen införs på marknaden. Att börja köra på biogas påverkar inte bara teknik, utan hela nätverk av aktörer.