ÌÇĐÄÍűÒł°æ

10 januari 2023

Vid årsskiftet klev den nyblivna professorn Josefina Syssner av sitt uppdrag som prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, IKOS, för att ägna sig åt forskning på heltid. I sin forskning intresserar sig Syssner för de politiska frågor, strategier och processer som på ett eller annat sätt kan kopplas till en plats eller till ett rum.

Josefina Syssner sitter framÄtlutad vid en tegelvÀgg. Fotograf: Christian Ekstrand
Josefina Syssner är professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.
Josefina Syssner utnämndes till professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, i slutet av förra året.

Grattis, du har blivit befordrad till professor. Vad innebär det för din forskning?

En viktig uppgift för en professor är att vara orädd. Vi måste våga ställa kritiska och obekväma frågor, för kunskapens och samhällets skull. Men vi ska också stödja yngre kollegor; doktorander och nydisputerade som har en mer osäker position och mer att förhålla sig till.

Berätta - vad forskar du om?

Jag är kulturgeograf, och min forskning handlar om lokal utveckling och utvecklingspolitik. Jag intresserar mig främst för platser som kännetecknas av sådant som vi människor vanligtvis inte ser som utveckling – nämligen en minskande och åldrande befolkning, en ansträngd ekonomi, mindre privat och offentlig service, sjunkande huspriser och annat.

Vad inom det här området är det som intresserar dig?

Det finns starka samhälleliga normer om vad utveckling är och vad som är en attraktiv plats. Jag är intresserad av hur man kan se på utveckling och på framtiden på platser som inte har de förutsättningarna.

Varför är den här forskningen så viktig?

Dels för att det finns så många områden i Sverige, Norden, Europa – ja i hela världen – som präglas av just ett vikande befolkningsunderlag och en ansträngd ekonomi. För mig är det dessutom otroligt viktigt att vi undersöker hur man kan få till ett bra och inkluderande samhälle på platser som inte växer.

Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?

De närmaste åren kommer jag att jobba i två externfinansierade projekt. Det ena är finansierat av Länsförsäkringars forskningsfond och handlar om hur det går till när kommunpolitiker i glesbygd formulerar utvecklingspolitiska mål för den egna kommunen. Det andra projektet finansieras av Formas och handlar om hur kommuner med geografiska lägesnackdelar ser på lokal ekonomisk hållbarhet – vad de lägger i det begreppet och hur de jobbar för att uppnå det.

Hur känns det att gå tillbaka till forskningen efter närmare fyra år som prefekt?

Framför allt är jag otroligt glad över att kunna gå in i två forskningsprojekt som handlar om det jag är allra mest intresserad av. Men jag kommer också att sakna alla jag jobbat ihop med i prefektuppdraget. Det är så många människor jag inte kände för fyra år sedan, som snabbt blev jätteviktiga arbetskamrater och som jag nu inte kommer att träffa särskilt ofta. Det känns lite märkligt.

Installationsföreläsning

Den 27 januari håller Josefina installationsföreläsning som ny professor vid Institutionen för kultur och samhälle på temat ”Geografens guide till glesbygden – om politik och planering i periferin”.

Läs mer om installationsföreläsningarna för IKOS professorer

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En flygbild av en vÀg omgiven av trÀd.

Hur kan vi minska den regionala ojämlikheten? Ledande forskare möttes för diskussion

I många länder växer de regionala klyftorna, och geografiska skillnader i ekonomi och välfärd blir tydligare. Vilka politiska åtgärder kan vända utvecklingen? Ledande forskare möttes för att hitta vägar mot minskade spänningar mellan stad och land.

En vattenpöl pÄ en gata.

Allt för kortsiktigt underhåll av vägar och VA

Bristfälliga vägar och eftersatta vatten- och avloppssystem är vardag i många kommuner. Trots att infrastrukturen är grundläggande hanteras den sällan som en strategisk politisk fråga, och långsiktiga underhållsplaner saknas ofta.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt.

Har kommunerna kapacitet att ställa om när demografin förändras?

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.