Det var ingen sjÀlvklarhet att Karl-Olof Bergman skulle lÀsa pÄ universitet. Uppvuxen som ett av fyra barn pÄ en gÄrd i Dalarna fanns visserligen lantbruket i botten men ocksÄ ett eget stort naturintresse.
â Jag var vĂ€l inte mer Ă€n sex Ă„r dĂ„ jag började titta pĂ„ och samla in fjĂ€rilar, minns Karl-Olof Bergman.
NÀr klassen fick i uppgift att skriva om sin framtid skrev den dÄ 9-Ärige Karl-Olof:
âNĂ€r jag gĂ„tt ut skolan ska jag gĂ„ in vid naturvetenskapliga. NĂ€r jag blir klar dĂ€r blir jag fjĂ€rilsforskare. Och sĂ„ dör jag. Slut.â
â Det sjuka Ă€r att jag Ă€r ju dĂ€r nu, kan man sĂ€ga, Ă€ven om jag som barn inte riktigt kunde uttrycka det.
UpptÀckte kunskapsluckor
Det dÀr med naturvetenskapligt gymnasium förutsÄg han ju tidigt. Efter ett Ärs studieuppehÄll (ett trÄkigt jobb pÄ ett tryckeri var bra för studiemotivationen) var det dags att göra det dÀr han drömt om. Nu inte bara för fjÀrilarnas skull. Vid det hÀr laget var det intresset för sjÀlva Àmnet biologi och sÀrskilt bevarande av arter som ledde honom till Linköpings universitet och studier i biologi.
â Jag gjorde min praktik pĂ„ Skogsstyrelsen och det var hĂ€r jag upptĂ€ckte att jag trots fyra Ă„r av studier hade luckor i min kunskap, viktiga delar som anvĂ€nds av ekologer i arbetslivet. Senare, som doktorand, lyfte jag detta med studierektorn. Svaret kom snabbt: Utveckla en sĂ„n kurs dĂ„! Ett vĂ„gat beslut och ett stort förtroende som jag Ă€r djupt tacksam för idag.
Praktisk nytta av praktisk naturvÄrd
Den nya kursen âPraktisk naturvĂ„rdâ utvecklades under diskussioner och seminarier med pedagogikprofessor Lars-Owe Dahlgren, som varit lite av en pedagogisk förebild för Karl-Olof Bergman. De utformade kursen till mer problembaserad inlĂ€rning, med fiktiva case, dĂ€r studenterna mĂ„ste lĂ€sa och förstĂ„ grundlĂ€ggande naturvĂ„rdsbiologi för att kunna göra en korrekt analys.
â Jag möter ofta mina gamla studenter som nu Ă€r etablerade biologer i arbetslivet. Att höra dem referera till kursen âPraktiskt naturvĂ„rdâ som den bĂ€sta kurs de lĂ€st, att de fortfarande har nytta av den efter tio, tjugo Ă„r â det vĂ€rmer ett lĂ€rarhjĂ€rta.
Exklusivt smakprov
Att Karl-Olof Bergman brinner, inte bara för sina Àmnen hÄllbar utveckling, ekologi och naturvÄrdsbiologi, utan ocksÄ för undervisning blir tydligt under vÄrt möte. Plötsligt stÄr Karl-Olof framme vid tavlan, nu Àr det han som stÀller frÄgorna.
Vad bestÀmmer antalet orangutanger i ett landskap? Du ser, hÀr Àr det lite skog och lite uppodlad mark. Okej, vad tror du? Runt frÄgan pÄ den vita tavlan formuleras mer eller mindre kloka gissningar och svar. Det blir diskussion om regnskogar som avverkas för att ge plats Ät odling av palmolja, klimatfenomen, lagstiftning och politiska beslut, arbetstillfÀllen för fattiga mÀnniskor i Malaysia. Som att fÄ ett litet exklusivt smakprov pÄ Karl-Olofs breda kunskap, engagemang och pedagogik.
Ăgonöppnare för civilingenjörer
Efter kursen âPraktiskt naturvĂ„rdâ har Karl-Olof Bergman fortsatt att utveckla och skapa kurser som bygger pĂ„ case och problembaserade upplĂ€gg. Alltid med fokus pĂ„ kritiskt tĂ€nkande, i nĂ€ra dialog med sina studenter och ofta med fĂ€ltmoment, inte bara i Ăstgötanaturen. Det Ă€r detta arbete som nu belönas med Ingemars lĂ€rarpris, som delas ut till en engagerad och duktig lĂ€rare vid LiU.
Karl-Olof Bergman har tagit masterstudenter med sig till Ecuador för att diskutera naturvÄrds- och hÄllbarhetsproblem tillsammans med lokalbefolkningen pÄ plats. En introduktionsfilm frÄn Borneo anvÀnds som bakgrund och inspiration i undervisning om oljepalmsplantager, avskogning av regnskog, socioekonomiska och ekologiska konsekvenser av global resursanvÀndning. Ett sÀtt att fÄ studenterna att tÀnka tvÀrvetenskapligt. Han har ocksÄ utvecklat kurser i biologiska resurser och hÄllbar utveckling riktade mot civilingenjörsstudenter i Industriell ekonomi.
â HĂ€r krĂ€vdes ett annat angreppssĂ€tt för att lyfta frĂ„gor om ekologi och hĂ„llbarhet för att göra det relevant för en studentgrupp med en helt annan bakgrund Ă€n studenter pĂ„ biologiprogrammet.
Att flera studenter vittnar om hur kursen blivit en ögonöppnare för hÄllbarhet och mycket relevant för arbetslivet visar att Karl-Olof lyckats bra, ocksÄ med den hÀr kursen.
â Extra roligt Ă€r att en av studenterna blev vinnare av Inovathon Scania, en internationell tĂ€vling för studenter dĂ€r hĂ„llbar utveckling var ett bĂ€rande inslag. Att fĂ„ höra kommentarer som âmina kompisar frĂ„n andra program bad mig till slut sluta prata om skog under skidresan till SĂ€len efter att jag pekat pĂ„ alla hyggen, lövskog och gammalskog jag sĂ„gâ, visar att man nĂ„tt fram.
Charlotte Perhammar
Miljöförstöring, klimatpĂ„verkan, extremvĂ€der och rovdrift pĂ„ naturen, rödlistade arter som bara blir fler. Ăr det inte vĂ€ldigt lĂ€tt att bli deprimerad över utvecklingen? I synnerhet för en biolog.
âVisst kan jag kĂ€nna sĂ„ ibland. Men jag har ju ocksĂ„ sett de positiva delarna. Jag vet att det gĂ„r att restaurera regnskog, jag har varit dĂ€r och sett det. Mitt bidrag Ă€r att utbilda studenter. Det Ă€r min förhoppning att de ska ta med sig kunskapen till arbetsliv i företag och myndigheter.
MÄnga anvÀnder naturen för avkoppling och rekreation. Du har naturen som arbetsplats. Var kopplar du av?
â Jag kopplar ocksĂ„ av i naturen. Naturfotografering Ă€r min passion. Du fĂ„r kolla pĂ„ min Instagram! Jag kan sitta i ett gömsle i 24 timmar och bara vĂ€nta pĂ„ att nĂ„got ska komma fram. DĂ„ Ă€r man bara hĂ€r och nu.
Nu blir du den fjÀrde lÀraren som fÄr Ingemars lÀrarpris, Sveriges största lÀrarpris, i Är pÄ 700 000 kronor. Priset tar du emot vid den akademiska högtiden i oktober. Hur ska du hantera de hÀr pengarna?
â Pengarna ska ju gĂ„ till egen förkovran som det stĂ„r. Jag tycker det vore sĂ„ hĂ€ftigt att kunna resa runt och hitta de positiva exemplen, i vĂ€rlden och i Sverige, vad gĂ€ller hĂ„llbarhet och natur. Se Ă„tgĂ€rderna som görs för att bevara och Ă„terskapa biologisk mĂ„ngfald. DĂ„ trĂ€ffar man ofta superentusiastiska mĂ€nniskor med bra historier. Det vore fantastiskt att kunna samla de positiva exemplen nĂ„gonstans. Man har ju alltid funderat pĂ„ det att hinna skriva den dĂ€r boken, nĂ„gon gĂ„ng.
