ÌÇĐÄÍűÒł°æ

05 februari 2019

En transistor i organisk elektronik som både kan lära sig och har såväl kort- som långtidsminne har utvecklats av forskare vid Linköping universitet. Tekniken innebär ett stort steg mot att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Simone Fabiano och Jennifer Gerasimov Fotograf: Thor Balkhed
Simone Fabiano och Jennifer Gerasimov har tagit fram en lärande transistor som efterliknar hur synapser skickar signaler mellan nervceller.
Hittills har vÄra hjÀrnor varit unika i att kunna skapa kopplingar dÀr inga kopplingar tidigare fanns. I en vetenskaplig artikel i Advanced Science visar nu forskare vid Linköpings universitet en transistor som kan skapa en helt ny koppling mellan in- och utsignal. Transistorn har de ocksÄ bygg in i en elektronisk krets som lÀr sig att koppla samman ett visst stimuli med en utsignal pÄ samma vis som en hund lÀr sig att skrammel med matskÄlen betyder mat och börjar dregla.

FörÀndrar sig sjÀlv

En vanlig transistor fungerar som en ventil som förstÀrker eller förminskar utsignalen, beroende pÄ hur insignalen ser ut. I den organiska elektrokemiska transistor som forskarna har tagit fram formas sjÀlva kanalen i transistorn av en elektropolymeriserad ledande polymer. Kanalen kan formas, den kan vÀxa eller krympa, och Àven tas bort helt under gÄng. Den kan ocksÄ trÀnas att reagera pÄ ett visst stimuli, en viss insignal, sÄ att transistorkanalen leder allt bÀttre och utsignalen blir allt större.

– Det Ă€r första gĂ„ngen nĂ„gon har kunnat visa förĂ€ndringsbarhet i en elektronisk komponent i realtid i ett system som ska efterlikna hur hjĂ€rnan fungerar, sĂ€ger Simone Fabiano, forskningsledare inom organisk nanoelektronik vid Laboratoriet för organisk elektronik, Campus Norrköping.

Efterliknar hjÀrnceller

FörÀndringarna sker genom att öka polymeriseringen av materialet i transistorkanalen, fler och fler polymerkedjor skapas som leder signalen, eller sÄ överoxideras materialet (en hög spÀnning lÀggs pÄ) sÄ att kanalen blockeras. Gradvisa förÀndringar av ledningsförmÄgan kan ocksÄ göras genom att förÀndra dopningen av materialet.

– Vi har visat att vi kan skapa bĂ„de kortvariga och permanenta förĂ€ndringar i hur transistorn processar information, nĂ„got som Ă€r nödvĂ€ndigt om vi vill efterlikna det sĂ€tt som hjĂ€rnceller kommunicerar med varandra, sĂ€ger Jennifer Gerasimov, postdoktor inom organisk nanoelektronik och en av artikelns författare.

Genom att Àndra ingÄngssignalen kan styrkan i transistorns reaktion moduleras inom ett stort spann och kopplingar kan skapas dÀr inga kopplingar tidigare fanns. Det ger ett beteende som Àr jÀmförbart med synapsernas eller med kommunikationen mellan tvÄ hjÀrnceller.

HÄrdvara för maskininlÀrning

Detta innebÀr Àven ett stort steg framÄt inom maskininlÀrning med organisk elektronik. Inom maskininlÀrning anvÀnds i dag mjukvarubaserade neurala nÀtverk för det som ocksÄ kallas djupinlÀrning. Mjukvaran ser till att signalerna skickas mellan ett stort antal noder för att simulera en enda synaps, nÄgot som krÀver stor berÀkningskraft och dÀrmed ocksÄ Jennifer Gerasimov och Simone FabianoJennifer Gerasimov och Simone Fabiano Foto Thor Balkhedenergi.

– Vi har tagit fram en hĂ„rdvara som gör samma sak med en enda elektronisk komponent, konstaterar Jennifer Gerasimov.

– VĂ„r organiska elektrokemiska transistor kan dĂ€rför utföra tusentals vanliga transistorers jobb med en energiĂ„tgĂ„ng som nĂ€rmar sig den energi som gĂ„r Ă„t nĂ€r en mĂ€nsklig hjĂ€rna skickar signaler mellan tvĂ„ celler, intygar Simone Fabiano.

Nyframtagen monomer

För transistorkanalen anvÀnds inte den i sÀrklass vanligaste polymeren inom den organiska elektroniken, PEDOT. IstÀllet anvÀnds en polymer av en nyligen utvecklad monomer, ETE-S, framtagen av Roger Gabrielsson, Àven han verksam vid Laboratoriet för organisk elektronik och medförfattare till artikeln.

ETE-S har flera unika egenskaper som gör den perfekt för den hÀr applikationen. Den formar lagom lÄnga polymerkedjor, den Àr vattenlöslig som monomer, men inte som polymer, och den producerar polymerer med en lÀmplig nivÄ av dopning. Polymeren PETE-S produceras negativt laddad för att balansera de positiva laddningsbÀrarna (den Àr p-dopad).

Forskningen har finansierats med medel frÄn bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, VetenskapsrÄdet och Stiftelsen Strategisk Forskning.

, Jennifer Y Gerasimov, Roger Gabrielsson, Robert Forchheimer, Eleni Stavrinidou, Daniel T Simon, Magnus Berggren and Simone Fabiano, Linköping University, Advanced Science 2018. DOI 10.1002/advs.201801339

Kontakt

Fler nyheter från LOE

NÄgra mÀn stÄr bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.

En man stÄr framför ett dragskÄp i ett labb.

Simone Fabiano får prestigefyllt kemipris

Årets Göran Gustafssonpris i kemi går till LiU-professorn Simone Fabiano. Hans forskning fokuserar på organiska halvledare och hur de kan få bättre ledningsförmåga och nya egenskaper tack vare så kallad dopning.

En man i labbrock hÀller vÀtska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

Laboratoriet för organisk elektronik

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.