ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

– Vi är otroligt tacksamma för donationerna. Den här typen av tvärvetenskaplig forskning är oftast svår att få bidrag för genom de traditionella finansiärerna. Så donationerna är avgörande för att vi ska lyckas, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet.

Målet är att ta lovande grundforskning inom organisk elektronik för att förbättra dagens behandlingsmetoder mot Parkinsons sjukdom med elektrisk stimulering i hjärnan. Förhoppningen är att utveckla det så långt att kliniska tester på människor är möjligt när projektet avslutas. Patrik Malmunger är vd på Stiftelsen Promobilia som står bakom den stora donationen:

Fotograf: Jenny Widén

– Vi vill göra skillnad på riktigt. Vi vill att donationen på sikt ska kunna leda till nya innovationer, nya behandlingar, nya sätt att ta sig an parkinson, men också andra sjukdomar. Det är en fantastisk möjlighet att kunna ge forskarna de medel som behövs för att forskningen ska komma ut i samhället, säger Patrik Malmunger.

Stort mörkertal

Projektet är indelat i fyra delprojekt som leds av professorerna Magnus Berggren, Daniel Simon, Peter Nilsson respektive Karin Wårdell. Fler LiU-forskare är involverade, bland andra kirurgen och docenten Peter Zsigmond.

– Ingen vet exakt varför Parkinsons sjukdom utvecklas. Men vi kan se att elektrisk stimulering av de drabbade delarna i hjärnan minskar symtomen. Som det ser ut idag placeras en stel metallelektrod i det påverkade området vilket kräver enorm precision. Dagens teknik fungerar, men den kan också bli enormt mycket bättre, säger Karin Wårdell som är professor i medicinsk teknik vid LiU.

Fotograf: Charlotte Perhammar

Cirka 10 miljoner människor världen över är drabbade av Parkinsons sjukdom och mörkertalet antas dessutom vara högt. Cirka 300 000 människor dör varje år som en följd av sjukdomen. Parkinson är en nervsjukdom som förstör de hjärnceller som tillverkar signalsubstansen dopamin vilket bland annat leder till försämrad motorik och kognition. Symtomen blir ofta värre över tid då fler och fler nervceller drabbas.

Målsökande elektroniska mediciner

Dagens behandling med så kallade DBS-elektroder är dyr och endast cirka en procent av alla drabbade behandlas.

– Vår förhoppning är att den teknik vi utvecklar ska kunna bli tillgänglig för fler människor, säger Karin Wårdell.

Det forskargruppen nu ska utveckla kan kallas målsökande elektroniska mediciner som letar upp den del av hjärnan som är drabbad av parkinsons. Själva nyckeln är elektriskt ledande plaster, eller mer precist konjugerade polymerer, som självmonteras på kemisk väg inne i kroppen med hjälp av enzymer och strukturer som omger nervcellerna i hjärnan.

Första steget i projektet är att förlänga DBS-elektroderna med hjälp av polymererna för att skapa en bättre integration av implantatet i hjärnvävnaden och därmed öka precisionen. Dessutom kan funktionen över tid förbättras, något som är en svag punkt för dagens DBS-implantat. Nästa steg är att vidareutveckla hjärnimplantaten ytterligare och skapa en metod där plastelektroderna förs in i hjärnan via blodkärlen.

Fotograf: Jenny Widén

– Tanken är att vi inte ska behöva göra kirurgi så djupt i hjärnan. Elektroderna ska byggas och amalgameras in i hjärnans strukturer utan att den skadar eller stör nervcellerna. Det låter ju lite science fiction – jag är medveten om det – men vi har sedan tidigare lovande resultat, säger Magnus Berggren.

Ankarmolekyler

För att de självmonterande elektroderna ska hitta och fästa endast till de parkinsondrabbade nervcellerna ska forskarna identifiera specifika ankarmolekyler i de drabbade områdena. De kan kännas igen kemiskt via specifika metaboliter, signalsubstanser eller ansamlingar av defekta proteiner unika för parkinsons. Tanken är att ankarmolekylerna ska används som en måltavla för elektrodtillväxt. Steg tre är att kemiskt identifiera dessa ankarmolekyler.

Sista steget är att både implantaten som förlänger DBS-elektroderna och de som går via blodkärlen testas och utvärderas. Vid projektavslut ska kliniskt användbara implantat som är godkända under gällande EU-lagstiftning vara på plats.

– Vi är övertygade om att det här ska funka. Jag ser det mer som en tidsresa och nu har vi ju fantastiska förutsättningar tack vare de här donationerna. Vi får en rejäl efterbrännkammare som snabbar på projektet. Internationellt blir vi väldigt konkurrenskraftiga tack vare donationerna, säger Magnus Berggren.

Ny teknik i människans tjänst

Claes Walldén är ordförande i Stiftelsen för Parkinsonforskning som förvaltar en donation till LiU som gjordes 2008. Genom åren har de stöttat över 40 forskare med donationer till olika projekt inom parkinsonforskning. Donationen på fem miljoner kronor är stiftelsens hittills största.

– Vi har valt att göra en riktad satsning på ett särskilt lovande projekt, och här ser vi stor potential att nya lösningar för behandling av parkinsons skapas. Vi i styrelsen bedömer att en större, samlad donation kan ge projektet den kraft och stabilitet som krävs för att nå betydande forskningsresultat. På sikt hoppas vi på konkreta förbättringar för patienterna, säger Claes Walldén.

Patrik Malumunger på Stiftelsen Promobilia har samma inställning:

– Den här forskningen kan verkligen göra skillnad. Ny teknik ligger oss väldigt varmt om hjärtat och den ska användas för att hjälpa människor till ett aktivt och självständigt liv – att klara sig själv, att kunna bo hemma, att kunna röra sig som man vill – med eller utan hjälpmedel.

Satsningen kommer att få namnet Promobilia center för elektroniska mediciner.