ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Hem

27 miljoner till framtidens flytande bränsle

02 oktober 2018

Monica Westman Svenselius

Magnus Berggren, professor i organisk elektronik får tillsammans med LiU kollegor drygt 27 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att ta fram en framtida teknik för flytande bränsle baserat på vatten och syre.

TvÄ mÀn iklÀdda labbrock och hÄrnÀt ler mot kameran Fotograf: Thor Balkhed

I projektet ska forskarna ta fram en miljövÀnlig och effektiv metod att tillverka vÀteperoxid, H2O2 som nÀr det omvandlas till vatten och syrgas frigör en stor mÀngd energi. VÀteperoxid anvÀnds i dag frÀmst inom massaindustrin för att bleka pappersmassa, men dagens tillverkning Àr allt annat Àn miljövÀnlig.

Power paperPower paper Foto Thor BalkhedForskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik, LOE, har sedan tidigare utvecklat ett elektriskt ledande papper som bestÄr av nanocellulosa och ledande polymerer. Nanocellulosa Àr ett nano-poröst material och ett gram av det ledande pappret, power paper, har en elektriskt ledande yta som motsvarar 400 m2.

Forskarna vid LOE har ocksÄ helt nyligen upptÀckt att organiska kristaller av fÀrgÀmnen och elektriskt ledande polymerer Àr utmÀrkta katalysatorer för att omvandla sÄvÀl solljus som el, tillsammans med vatten och syre, till vÀteperoxid. VÀteperoxiden kan sedan omvandlas tillbaka till vatten och syrgas i slutna brÀnsleceller, dÀr den kemiska energin omvandlas till elektrisk energi.

Bred kompetens under samma tak

– De Ă€r en ren och lycklig tillfĂ€llighet att kunskaperna om fĂ€rgĂ€mnens katalytiska egenskaper, elektriskt ledande papper och elektrokemi finns under samma tak hĂ€r pĂ„ Laboratoriet för organisk elektronik, sĂ€ger laboratoriets chef, professor Magnus Professor Magnus Berggren Magnus Berggren Foto Thor BalkhedBerggren.

FÀrgÀmnen som kan utvinnas ur vÀxter fÄr trÀnga in i det ledande pappret som sedan stoppas ner i vatten och syrgas och utgör anod eller katod i en process, ett flöde, som drivs antingen direkt av solljus, fotoner, eller av elektrisk ström, elektroner.

– Om fem Ă„r ska vi ha framme flera olika typer av anoder och katoder som nĂ€r vi anvĂ€nder dem i ett katalytiskt system med vatten bildar vĂ€teperoxid. Vi ska ocksĂ„ ha fĂ„tt fram en organisk brĂ€nslecell som genererar el frĂ„n omvandlingen av vĂ€teperoxid till syrgas och vatten, sĂ€ger Magnus Berggren.

– Eftersom verkningsgraden i processen ligger nĂ€ra 100 procent kan vĂ€teperoxid ocksĂ„ anvĂ€ndas som energilager för förnyelsebar energi, som vind-eller solenergi, sĂ€ger Eric Glowacki, forskare vid LOE och knuten till Wallenberg Centrum för MolekylĂ€r Medicin.

Förutom Eric Glowacki, med sin expertis inom de organiska kristallerna i fÀrgÀmnen och Magnus Berggren sjÀlv bestÄr forskargruppen vid LiU av professor Xavier Crispin, professor Igor Zozoulenko samt universitetslektorerna Magnus Jonsson, Thomas Ederth och Roger Gabrielsson.

60 miljoner till LiU-forskning

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har i den hÀr omgÄngen beviljat totalt 640 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. LiU-forskare har som huvudsökande tilldelats totalt drygt 60 miljoner kronor. Förutom Magnus Berggren fÄr professor Igor Abrikosov drygt 33 miljoner kronor för att ta fram kvantbitar i fasta material.

– Vi Ă€r stolta och tacksamma över de medel vi fĂ„r. Med sina lĂ„ngsiktiga satsningar pĂ„ excellent forskning Ă€r det Knut och Alice Wallenbergs stiftelse sjĂ€lva som stĂ„r bakom det faktum att Sverige idag Ă€r en ledande forskningsnation inom flera olika omrĂ„den, sĂ€ger Magnus Berggren.

Kontakt

Fotografi av Magnus Berggren

Magnus Berggren

Professor

Framtidens bränsle

en glödande metallspiral i en behÄllare i ett forskningslabb

Grafen tar ett steg i riktning mot förnybart bränsle

Forskare vid LiU vill utveckla en metod för att omvandla vatten och koldioxid till framtidens förnybara bränsle. Nu har de tagit ett viktigt steg mot målet och utvecklat en metod för att tillverka grafen i flera lager.

Fler forskningsnyheter

Professorerna Igor Abrikosov och Tien Son Nguyen

33 miljoner i jakten på kvantbitar i rumstemperatur

Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid LiU får drygt 33 miljoner kronor under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att visa hur man kan ta fram kvantmekanikens minsta beståndsdelar, så kallade q-bits, i rumstemperatur.

Forskning vid LOE

Elektronisk röd ros.

Laboratoriet för Organisk Elektronik

Världsledande spetskompetens inom organiska och hybrida material – från design till energi-, elektronik- och bioelektroniklösningar. Med hållbarhetsfokus och en pipeline från forskning till kommersialisering skapas innovation med stor samhällsnytta.

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.
En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.
En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.