ÌÇĐÄÍűÒł°æ

16 januari 2019

Den ledande organiska polymeren PEDOT är just nu ett av världens mest studerade material. Trots detta visar LiU-forskare, med Igor Zozoulenko i spetsen, att materialet fungerar på ett helt annat sätt än forskarvärlden hittills trott. Resultatet har stor betydelse för en lång rad tillämpningar.

Helbild av Igor Zozoulenko som promenerar utanför campus Norrköping Fotograf: Peter Holgersson AB
Fler Àn 1500 vetenskapliga publikationer per Är Àgnas Ät den ledande organiska polymeren PEDOT, vilket troligen gör det till ett av vÀrldens mest studerade material. Dess egenskaper Àr ocksÄ unika och polymeren Àr vÀl lÀmpad för solceller, elektroder, lysdioder, mjuka displayer, bioelektronik och mycket annat. Flest publikationer Àr dock av experimentell natur, och bara en liten brÄkdel - mindre Àn en promille - av alla publikationer har skapat en teoretisk förstÄelse för de olika aspekterna av polymerfysik, liksom för PEDOT:s elektroniska struktur.

– Dagar med "trial end error"-forskning borde vara över. Jag kan inte förestĂ€lla mig hur man idag skulle kunna utveckla ett nytt material utan att ha en gedigen teoretisk förstĂ„else för de underliggande principerna som styr materialets egenskaper, sĂ€ger Igor Zozoulenko, professor och forskningsledare för teori och modellering vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, Campus Norrköping.

Tidigare rön stÀlls pÄ Ànde

Det Àr ocksÄ han som stÄr som huvudförfattare till artikeln i ACS Applied Polymer Materials dÀr forskarna presenterar en ny teori kring den elektroniska strukturen och de optiska egenskaperna hos PEDOT. En teori som stÀller en rad av de tidigare forskningsrönen kring PEDOT pÄ Ànde.

Den berÀkningsmodell som idag Àr den erkÀnt bÀsta för att förutse egenskaper hos material kallas DFT, densitetsfunktionsteori. Metoden berÀknar kvantmekaniska elektrondensiteter pÄ effektivast möjliga vis och har blivit en standard inom materialvetenskapens olika grenar. För organiska ledande polymerer anvÀnds dock fortfarande modeller utvecklade pÄ 1980-talet och som nu genom LiU-forskarnas arbete visat sig vara direkt felaktiga.

190114 Professor Igor Zozoulenko vid Institutionen fĆĄr Teknik och Naturvetenskap, LinkĆĄpings Universitet den 14 januari 2019 i NorrkĆĄping.  Foto: Peter Holgersson AB Foto Peter Holgersson AB– Ett stort antal analyser som utförts i vetenskapliga artiklar om PEDOT behöver göras om, konstaterar Igor Zozoulenko.

Optiska egenskaper

En av de stora skillnaderna handlar om den optiska absorptionen, eller nÄgot förenklat de ljusemitterande egenskaperna, som ju bland annat utnyttjas i solceller och i mjuka displayer. Det optiska spektrumet - vilken fÀrg ljuset har - beror pÄ materialets elektroniska struktur, exempelvis pÄ vilka energinivÄer elektronerna sitter inne i atomen, vilket spinn de har och vilka möjligheter de har att förflytta sig. Eftersom förstÄelsen varit för dÄlig blir ocksÄ tolkningarna av de experimentella resultaten fel.

PEDOT eller poly(3,4-ethylenedioxythiophene) Àr ocksÄ ett material som i grunden Àr dopat för att det ska fÄ sin utmÀrkta ledningsförmÄga. FÀrgen Àndras ju mer dopat materialet Àr - ju mer av ett störÀmne som tillsatts för att bryta upp elektronparbindningarna inne i atomerna. HÀr har tidigare metoder helt enkelt inte varit tillrÀckligt exakta.

– I vĂ„rt papper ger vi en helt annan tolkning av PEDOT:s optiska spektra liksom en helt annan tolkning av elektronparametrisk resonans, EPR. VĂ„ra resultat Ă€r Ă€ven tillĂ€mpliga pĂ„ mĂ„nga av de övriga ledande polymera materialen, sĂ€ger Igor Zozoulenko.

Artikeln:
Igor Zozoulenko, Amritpal Singh, Sandeep Kumar Singh, Viktor Gueskine, Xavier Crispin, and Magnus Berggren, Laboratory of Organic Electronics, ITN, Linköping University. ACS Applied Polymer Materials 2018. DOI 10.1021/acsapm.8b00061


Fotnot: 1998 fick Walter Kohn Nobelpriset i kemi för utvecklingen av densitetsfunktionsteorin och 2013 gick Nobelpriset i kemi till just till forskare inom teoretisk modellering av komplexa kemiska system, Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel.

Kontakt

Fler nyheter från Laboratoriet för organisk elektronik

En man stÄr framför ett dragskÄp i ett labb.

Simone Fabiano får prestigefyllt kemipris

Årets Göran Gustafssonpris i kemi går till LiU-professorn Simone Fabiano. Hans forskning fokuserar på organiska halvledare och hur de kan få bättre ledningsförmåga och nya egenskaper tack vare så kallad dopning.

En man i labbrock hÀller vÀtska i ett rör.

Elektroder som skapas med ljus

Synligt ljus kan användas för att skapa elektroder av ledande plaster helt utan farliga kemikalier. Det har forskare vid LiU visat. Elektroderna kan skapas på olika typer av underlag vilket öppnar för en ny typ av elektronik.

En mini-modell av en hjÀrna gjord av gelé.

Stora donationer till nydanande behandling mot parkinson

Stiftelsen Promobilia har donerat 30 miljoner kronor till LiU för ett forskningsprojekt där organisk elektronik ska användas för att behandla Parkinsons sjukdom. Även Stiftelsen för Parkinsonforskning har donerat 5 miljoner kronor till ändamålet.

Forskning

Senaste nytt från LiU

kvinna sitter i solsken pÄ campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.

En man med glasögon tittar pÄ sig sjÀlv i spegeln.

Digital tvilling kan på sikt avslöja alkoholkonsumtion vid brott

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står LiU-forskare och Rättsmedicinalverket.

Kvinna vid skrivbord med böcker.

Nya bränslen kan påverka hela aktörskedjan inom transporter

Människor, relationer och organisationskultur kan vara avgörande när nya biobränslen införs på marknaden. Att börja köra på biogas påverkar inte bara teknik, utan hela nätverk av aktörer.