ÌÇĐÄÍűÒł°æ

10 september 2025

En satsning på fyra framstående forskningsmiljöer, Centers of Excellence, ska ge långsiktig utveckling, förbättrad kvalitet och fördjupad samverkan för LiU.

Fotograf: Thor Balkhed

Linköpings universitet tar nu nÀsta steg för att sÀkerstÀlla att universitetet fortsÀtter att ligga i forskningsfronten, bÄde nationellt och internationellt. Med etableringen av sÄ kallade Centers of Excellence (LiU-CoE) fÄr universitetets mest framstÄende och innovativa forskningsmiljöer en tydligare struktur och ett mer lÄngsiktigt stöd. De fyra avdelningar som benÀmns excellenscenter Àr:

‱ Laboratoriet för organisk elektronik (LOE) under ledning av professor Magnus Berggren
‱ Institutet för analytisk sociologi (IAS) under ledning av professor Peter Hedström
‱ Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) underledning av professor Markus Heilig
‱ AI4X under ledning av professor Fredrik Heintz

Ett Center of Excellence Àr en satsning som samlar en stark kritisk massa av forskargrupper dÀr nya samarbeten kan vÀxa fram och som tillÄter risktagande för nyskapande forskning som kan nÄ internationellt genomslag. Genom att frÀmja vetenskapliga miljöer som idag Àr eller pÄ mycket god vÀg att bli vÀrldsledande kan sÄvÀl framtida som komplementÀra kompetenser tillvaratas.

- Vi ser de nya excellenscentren som en naturlig fortsĂ€ttning pĂ„ den utveckling som vi tagit fram i LiU:s visions- och strategiarbete med mĂ„lomrĂ„det ”Excellens och nytta”. DĂ€r stĂ„r bland annat att vi ska stimulera spetsforskning genom offensiv rekrytering av framstĂ„ende forskare och erbjuda goda möjligheter för talanger att utvecklas samtidigt som vĂ„ra existerande kompetenser tas tillvara, sĂ€ger rektor Jan-Ingvar Jönsson.

- Det hÀr Àr en strategisk investering för framtiden. Excellenscentren bidrar till ökad kvalitet, och frÀmjar internationalisering, konstaterar vicerektor Matts Karlsson.

Strukturerad uppföljning för lÄngsiktig utveckling

Varje excellenscenter kan sÀgas vara en femÄrig kraftsamling inom det utsedda forskningsomrÄdet. Med tydliga riktlinjer för uppföljning och utvÀrdering av excellenscentren skapas bÀttre förutsÀttningar för utveckling och kvalitet. Det innebÀr att lÀrosÀtets mest framgÄngsrika och dynamiska miljöer kan fortsÀtta utvecklas, samtidigt som resurserna anvÀnds dÀr de gör störst nytta.

Universitetsledningen ser detta som ett steg mot ökad transparens och kvalitetssÀkring.

– Genom att följa upp och stödja vĂ„ra forskningscentra pĂ„ ett strukturerat sĂ€tt stĂ€rker vi hela universitetets konkurrenskraft och attraktionskraft. Jag ser det ocksĂ„ som en möjlighet att bĂ€ttre stötta en ny generation av forskningsledare, sĂ€ger rektor Jan-Ingvar Jönsson.

- Med denna satsning tar Linköpings universitet ett kraftfullt steg mot att befÀsta sin roll som ett ledande forskningsuniversitet, dÀr mod, nytÀnkande och samverkan stÄr i centrum.

Finansieringen för de fyra excellenscentren Àr pÄ 25 miljoner kronor per center, d.v.s. 100 miljoner kronor totalt, under en femÄrsperiod.

Fyra frågor till fyra ledare

Hur känns det att bli ett av LiU:s excellenscenter, och vad betyder det för er?

Peter Hedström: Oerhört glädjande. Detta stöd från LiU:s ledning bekräftar värdet av vår verksamhet och förstärker min motivation att vidareutveckla den. IAS grundades 2014. På relativt kort tid har vi arbetat för att etablera oss som ett internationellt ledande forskningsinstitut.

Magnus Berggren: Det möjliggör för oss anställningar av unga forskare som kan ta sig an helt nya spår och utskott från vår existerande forskning. Fokus är förnyelse av forskning och det innebär djärvhet med möjligheten till nydanande forskningsresultat.

Markus Heilig: Stödet ger oss en stabilitet för att vidmakthålla och vidareutveckla en framgångsrik forskningsmiljö vi byggt upp över en tioårsperiod. Det låter oss stödja unga medarbetare i att utvecklas, och möjliggör långsiktig high-risk, high-gain forskning.

Fredrik Heintz: Fantastiskt! LiU var först med AI i Sverige och är i dag navet och motorn i det växande AI-klustret runt Linköping. Med forskningsexcellens kan vi skapa nytta och välstånd genom AI, eftersom i stort sett all tillämpning bygger på den senaste forskningen. Särskilt spännande just nu är AI för vetenskap, där AI kan accelerera och utveckla den vetenskapliga processen.

Vilken typ av samarbeten kan LiU:s excellenscenter ge möjligheter till?

Peter Hedström: Ambitionen är att etablera samarbeten tvärvetenskapligt vid LiU, samt med ledande internationella forskningsgrupper och organisationer utanför akademin.

Magnus Berggren: De uppenbara samarbetena är givetvis med närliggande grupper inom vårt laboratorium (LOE). Men, eftersom vi fokuserar på nya forskningsspår, förväntar vi oss också nya samarbeten med grupper med kompletterande kompetens både nationellt och internationellt.

Markus Heilig: Vi startar nu ett samarbete med University of Texas Austin och deras Waggoner Center inom transkriptomik, och med flera Europeiska partners när det gäller non-invasive hjärnstimulering vid alkoholberoende.

Fredrik Heintz: AI-utvecklingen är global, vi samarbetar med forskare över hela världen. Tillsammans med ledande forskargrupper internationellt kan vi utveckla både vår excellens och vår internationella synlighet. Genom att koordinera stora EU-projekt och AI-fabriken Mimer har vi ett bra samarbete inom EU. Det vill vi stärka, liksom vårt nordiska samarbete. I geopolitiskt turbulenta tider är det bra att fokusera på närområdet.

 

Excellenscentren ska ge möjlighet till risktagande för nyskapande, världsledande forskning. Ge exempel!

Peter Hedström: Externa finansiärer är av central betydelse. Men LiU:s satsning på excellens ger en flexibilitet: Mer utrymme för intellektuellt risktagande. Vi får även utrymme för avancerad modell- och teoriutveckling, vilket är avgörande för vetenskapen men svårt att finansiera.

Magnus Berggren: De fokus vi initialt har definierat är att 1) producera elektroniska funktioner på enstaka cellmembran och 2) elektrokemisk framställning av mat för ett hållbart samhälle.

Markus Heilig: Vi gör en stor satsning på en helt ny, non-invasiv, fokal djup hjärnstimulering som använder sig av temporal interferens. Det här lät som science fiction när jag hörde Dr. Adam Williamson prata om det för ett par år sedan. Nu har vi redan preliminära data. 

Fredrik Heintz: De riktigt nyskapande idéerna kan inte planeras. De uppstår när forskare får tid att tänka och diskutera tillsammans. Långsiktig finansiering är en förutsättning detta. AI utvecklas fort. Med excellenscentret blir vi snabba i att satsa på nya möjligheter som öppnar sig.

Hur kan ni arbeta med rekrytering av framstående forskare och möjligheter för talanger?

Peter Hedström: Vi kan agera snabbt om en strategiskt viktig rekrytering uppstår. Initialt ska vi främst attrahera framstående gästforskare och samarbeten med ledande forskare. Potentialen för att stötta unga forskare på väg mot erkännande är god.

Magnus Berggren: Vår förhoppning är att med mycket attraktiva nya forskningsspår rekryterar vi de mest vilda och excellenta hjärnorna, internationellt.

Markus Heilig: Vi attraherar främst unga talanger på post-doc nivå från hela världen genom den uppmärksamhet vår forskning får internationellt. Centret ger oss möjlighet att ha en infrastruktur som underlättar för dessa talanger att fokusera på att faktiskt forska, och på så sätt vara kompetitiva för att erhålla startmedel från VR, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, och ERC.

Fredrik Heintz: De bästa forskarna vill jobba med de ledande forskarna på området. Genom att förstärka vår forskningsexcellens blir vi mer attraktiva. Vi vill skapa en dynamisk, kreativ forskningsmiljö där särskilt yngre lovande forskare utvecklas. Vi måste också bli ännu bättre på att sprida all imponerande AI-forskning vid LiU!

 
Peter Hedström. Fotograf: Jenny Widén
Man vid skrivbord (Magnus Berggren).
Fotograf: Thor Balkhed

Fotograf: Jenny Widén

PortrÀtt av Fredrik Heintz som sitter i en trappa
Fotograf: Anna Nilsen

Närmare presentation av LiU:s excellenscenter

Mer om LiU:s vision, strategi och forskning inom AI

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.