ÌÇĐÄÍűÒł°æ

30 mars 2020

Mängder av sensorer håller koll och larmar vid fel eller avvikelser i industrins produktionssystem. I ett Vinnova-finansierat projekt ska artificiell intelligens nu användas för att hitta mönster i avvikelserna och förhindra att felen uppstår.

Fotograf: sergeyryzhov
Med hjälp av AI kan mönster upptäckas i de fel och avvikelser som uppstår i industrins produktionssystem.  

– Det finns en stor potential i att kombinera de kunskaper vi har inom artificiell intelligens, AI, med livscykeltekniker för att förbättra både miljön och företagens ekonomi, säger Tomohiko Sakao, biträdande professor vid avdelningen Industriell miljöteknik.

Tomohiko Sakao är koordinator för det treåriga projektet Adapt2030, finansierat av Vinnova inom det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. Vinnova bidrar med drygt nio miljoner kronor. Målet för hela satsningen är att med forskning bidra till en mer konkurrenskraftig svensk produktion 2030 och användningen av AI är här en viktig del.

Mönster kan ge svar

Det finns idag mängder av insamlade data om fel och avvikelser i industrins produktionssystem, det handlar om avvikelser vid tillverkning, montering och även fel som uppstår när produkten används och underhålls.

Foto Monica Westman– Vi har ett antal digitala tekniker som gör det möjligt att återkoppla fel och avvikelser från produktion, montering, användning och underhåll, tillbaka till design och konstruktion under en produkts hela livslängd, säger Tomohiko Sakao.

Tanken är nu att med hjälp av AI-algoritmer hitta mönster i felen och avvikelserna för att kunna definiera de faktorer som leder till fel. Det blir då möjligt att snabbt reagera på felen och även förhindra att de uppstår. En kritiskt design- eller konstruktionsdetalj kanske snabbt kan ändras. En produkt kan också bete sig olika beroende på vilken i miljö den används, om det exempelvis är fuktigt, sandigt, blåsigt, inom- eller utomhus, och förhoppningen är också att design och produktion ska kunna anpassas, beroende på hur och var produkten ska användas.

– Det finns enstaka vetenskapliga arbeten från Nordamerika där positiva resultat av den här typen har rapporterats och vårt mål är att ha framme en demonstrator om tre år där vi kan vissa att detta fungerar, inte bara teoretiskt utan även i praktiken. Det här är både ett steg mot en mer cirkulär ekonomi och en möjlighet att få ut AI till praktisk nytta i företagen, säger Tomohiko Sakao.

Adapt2030

Adapt 2030 står för Adaptive lifecycle design by applying digitalization and AI techniques to production. Förutom forskare vid LiU deltar även forskare vid Mälardalens högskola i projektet liksom storföretag som Volvo Construction Equipment och Siemens Industrial Turbomachinery, AI-företag som Addiva och Imagimob, konsultföretaget Semcon samt Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Projektet ska vara avslutat i februari 2023.

Forskning industriell miljöteknik

En kvinna som knÀböjer i en trÀdgÄrd och plockar vÀxter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Samtidigt visar LiU-forskning att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett podium.

Biogasforskning får grönt ljus för fem nya år

Kan biogas stärka både klimatomställningen och samhällets beredskap? Det ska forskare inom BSRC undersöka under fem nya år med stöd från Energimyndigheten.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.