ÌÇĐÄÍűÒł°æ

13 december 2016

Vi talar gärna om omställningen till ett hållbart samhälle, men det innefattar sällan hur vi hanterar resurser. När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling, vid LiU.

– Staten gynnar ensidigt det gamla sĂ€ttet att bryta mineraler, bland annat för att gruvnĂ€ringen lĂ€nge varit en ryggrad i den svenska ekonomin. Vi lever i ett land rikt pĂ„ rĂ„varor. Men de fördelar som ges gruvnĂ€ringen Ă€r inte tillgĂ€ngliga för Ă„tervinningsindustrin. Det innebĂ€r att allt fler gruvor öppnas medan soptippar stegvis stĂ€ngs igen, sĂ€ger Nils Johansson.

ForskningsomrÄde Landfill mining

Nils Johansson Àr nybliven doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. Under sin doktorandtid har han studerat hur vi kan öka Ätervinningen genom att utnyttja de förrÄd av mineraler som Äterfinns i avfallet pÄ landets deponier. I berggrunden och i deponierna finns ofta jÀmförliga halter av vÀrdefulla mineraler, men i deponierna betraktas de som miljöfarligt avfall. ForskningsomrÄdet kallas Landfill mining, eller deponier som gruvor.

Hans studier visar att medan primÀrproduktion, gruvdrift, stöds sÄ straffas sekundÀrproduktion, Ätervinning, genom strikta regelverk. Detta beror pÄ att de primÀra mineralförrÄden ligger under Statens geologiska undersökningar och NÀringsdepartementet, som har en stödjande nÀringspolitisk funktion, medan de sekundÀra mineralförrÄden ligger under NaturvÄrdverket och Energi- och miljödepartementet, med en reglerande miljöpolitisk funktion.

– Nationella resurser som mineraler borde hanteras under samma tak. Om anvĂ€ndningen ska bli sĂ„ resurseffektiv som möjligt behöver vi en myndighet som hanterar bĂ„de primĂ€ra och sekundĂ€ra resurser, föreslĂ„r Nils Johansson.

Utmaningarna

De skattelÀttnader som Àr anpassade för den energikrÀvande gruvindustrin kan inte heller överföras till Ätervinningsindustrin som istÀllet Àr arbetskraftsintensiv.

– Det finns ytterligare en utmaning i att utvinna mineraler frĂ„n deponier eftersom de inte Ă€r lika rena som i berggrunden. Det finns en risk att det ocksĂ„ medföljer miljögifter som mĂ„ste tas om hand, sĂ€ger Nils Johansson.

I sin avhandling konstaterar han ocksÄ att det finns lÀnder i Europa som inte har nÄgon egen primÀrproduktion av mineraler, som exempelvis Danmark, dÀr det finns en större öppenhet för Ätervinning. Regelverken för anvÀndningen av avfall som rÄvara Àr i Danmark i högre grad anpassade efter anvÀndningsomrÄdet.

Nils Johansson ser en liten ljusning:
– Allt fler intresserar sig för hur vi hanterar resurser. Eftersom mĂ„nga deponier utgör problem och mark Ă€r vĂ€rdefullt vill NaturvĂ„rdsverket ocksĂ„ sanera deponierna och det kan öppna för Ă„tervinning av mineraler.

, Nils Johansson, Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet 2016.

Kontakt

Fler forskningsnyheter

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Samtidigt visar LiU-forskning att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett podium.

Biogasforskning får grönt ljus för fem nya år

Kan biogas stärka både klimatomställningen och samhällets beredskap? Det ska forskare inom BSRC undersöka under fem nya år med stöd från Energimyndigheten.

man som hÄller upp en stol.

Målaren som blev doktorand

Familjelivet kom tidigt för doktoranden Petter Alsén. Tätt efter gymnasiet stod det klart att han skulle bli pappa, och han började jobba som målarlärling i byggbranschen. Nio år senare ringde han till chefen.

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.