ÌÇĐÄÍűÒł°æ

13 december 2016

Vi talar gärna om omställningen till ett hållbart samhälle, men det innefattar sällan hur vi hanterar resurser. När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling, vid LiU.

– Staten gynnar ensidigt det gamla sĂ€ttet att bryta mineraler, bland annat för att gruvnĂ€ringen lĂ€nge varit en ryggrad i den svenska ekonomin. Vi lever i ett land rikt pĂ„ rĂ„varor. Men de fördelar som ges gruvnĂ€ringen Ă€r inte tillgĂ€ngliga för Ă„tervinningsindustrin. Det innebĂ€r att allt fler gruvor öppnas medan soptippar stegvis stĂ€ngs igen, sĂ€ger Nils Johansson.

ForskningsomrÄde Landfill mining

Nils Johansson Àr nybliven doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. Under sin doktorandtid har han studerat hur vi kan öka Ätervinningen genom att utnyttja de förrÄd av mineraler som Äterfinns i avfallet pÄ landets deponier. I berggrunden och i deponierna finns ofta jÀmförliga halter av vÀrdefulla mineraler, men i deponierna betraktas de som miljöfarligt avfall. ForskningsomrÄdet kallas Landfill mining, eller deponier som gruvor.

Hans studier visar att medan primÀrproduktion, gruvdrift, stöds sÄ straffas sekundÀrproduktion, Ätervinning, genom strikta regelverk. Detta beror pÄ att de primÀra mineralförrÄden ligger under Statens geologiska undersökningar och NÀringsdepartementet, som har en stödjande nÀringspolitisk funktion, medan de sekundÀra mineralförrÄden ligger under NaturvÄrdverket och Energi- och miljödepartementet, med en reglerande miljöpolitisk funktion.

– Nationella resurser som mineraler borde hanteras under samma tak. Om anvĂ€ndningen ska bli sĂ„ resurseffektiv som möjligt behöver vi en myndighet som hanterar bĂ„de primĂ€ra och sekundĂ€ra resurser, föreslĂ„r Nils Johansson.

Utmaningarna

De skattelÀttnader som Àr anpassade för den energikrÀvande gruvindustrin kan inte heller överföras till Ätervinningsindustrin som istÀllet Àr arbetskraftsintensiv.

– Det finns ytterligare en utmaning i att utvinna mineraler frĂ„n deponier eftersom de inte Ă€r lika rena som i berggrunden. Det finns en risk att det ocksĂ„ medföljer miljögifter som mĂ„ste tas om hand, sĂ€ger Nils Johansson.

I sin avhandling konstaterar han ocksÄ att det finns lÀnder i Europa som inte har nÄgon egen primÀrproduktion av mineraler, som exempelvis Danmark, dÀr det finns en större öppenhet för Ätervinning. Regelverken för anvÀndningen av avfall som rÄvara Àr i Danmark i högre grad anpassade efter anvÀndningsomrÄdet.

Nils Johansson ser en liten ljusning:
– Allt fler intresserar sig för hur vi hanterar resurser. Eftersom mĂ„nga deponier utgör problem och mark Ă€r vĂ€rdefullt vill NaturvĂ„rdsverket ocksĂ„ sanera deponierna och det kan öppna för Ă„tervinning av mineraler.

, Nils Johansson, Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet 2016.

Kontakt

Fler forskningsnyheter

En kvinna som knÀböjer i en trÀdgÄrd och plockar vÀxter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Samtidigt visar LiU-forskning att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett podium.

Biogasforskning får grönt ljus för fem nya år

Kan biogas stärka både klimatomställningen och samhällets beredskap? Det ska forskare inom BSRC undersöka under fem nya år med stöd från Energimyndigheten.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.