ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Hem

Stadsodlingens fördelar och risker studeras av forskare

27 april 2022

Karin Söderlund Leifler

Att odla ätbart inne i städer blir allt mer populärt. Men hur
mycket näring behöver växterna egentligen och läcker överflödig näring från stadsodlingar till vattendrag? Det undersöker Geneviève Metson i ett forskningsprojekt, som också tittar närmare på de sociala aspekterna av urban odling.

Stadsodling - bara nytta eller också en risk?

Odling under luppen

Under tre år gör forskare fältstudier på stadsodlingar i Linköping och i Minneapolis i USA. De undersöker både hur näringsämnen, som fosfor och kväve, rör sig genom odlingssystemen, men också vilka positiva effekter människor upplever med urbana odlingsområden. Här behövs mer kunskap, som kan hjälpa samhällen att gå mot mer hållbara lösningar för mat-, vatten- och avfallssystem.

Dyk ner i forskningen

Stadsodling och näringsomsättning

Detta projekt avser att bidra till en kunskapsuppbyggnad på området genom att studera urbana odlingsområden och näringsomsättning i Linköping och i Minneapolis, USA

Vad vet man i nuläget?

Forskargruppen har nyligen publicerat en översiktsartikel om kunskapsläget när det gäller näringsförluster till vattendrag vid stadsodling:

, Paulien C. H. van de Vlasakker, Karin Tonderski och Geneviève S. Metson, (2022), Front. Sustain. Food Syst., publicerad 25 mars 2022, https://doi.org/10.3389/fsufs.2022.842930
stadsodlare skördar grönsaker

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.
Fotografi av Genevieve Metson

Genevieve Metson

Traktor som sprider gödsel över en Äker.

Biogas av bajs – en vinst för både klimat och ekonomi

Forskare vid LiU har visat att genom att producera biogas av bajs och sedan använda restprodukten som gödsel skulle kunna spara hundratals miljoner kronor varje år och minska Sveriges växthusgasutsläpp med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.
Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.
Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.