â Konspirationsteorier kan ha en vĂ€ldigt starkt mobiliserande kraft - som nĂ€r Kapitolium stormades. Flera av de som deltog tror pĂ„ konspirationsteorier, sĂ€ger Julia AspernĂ€s vid Institutionen för beteendevetenskap och lĂ€rande vid Linköpings universitet.
Doktorsavhandlingen handlar om vem som tenderar att falla för falsk eller vilseledande information â sĂ„ kallad missinformation. En av aspekterna som undersökts Ă€r hur politisk orientering pĂ„verkar mottagligheten för missinformation. Svaret Ă€r att det beror pĂ„ vilken sorts missinformation det handlar om. Slutsatserna baseras pĂ„ enkĂ€tsvar frĂ„n cirka 2500 deltagare i Sverige och Storbritannien.
Felaktiga slutsatser
Julia AspernĂ€s har studerat tre olika former av missinformation. I det första fallet fick deltagarna bedöma om en viss slutsats var logisk utifrĂ„n tvĂ„ premisser â en sĂ„ kallad syllogism. I de fall syllogismerna var politiskt laddade anvĂ€ndes lika mĂ„nga vĂ€nsterprĂ€glade som högerprĂ€glade.
Simon Berggren
â Vi blir helt enkelt sĂ€mre pĂ„ att bedöma information i Ă€mnen som betyder nĂ„got för oss, dĂ€r det spelar roll för vĂ„r sjĂ€lvbild, sĂ€ger Julia AspernĂ€s.
Resultatet ligger i linje med tidigare forskning men Julia AspernÀs menar att hennes undersökningsmetod rensar bort andra faktorer och tydligare Àn förut visar att det faktiskt handlar om att politiken motiverar oss att tÀnka pÄ ett visst sÀtt.
Konspirationsteoriernas lockelse
Den andra typen av missinformation som testades var konspirationsteorier, det vill sÀga teorier som gÄr stick i stÀv mot etablerad kunskap och som hÀvdar att illasinnade sammansvÀrjningar ligger bakom stora hÀndelser och företeelser i samhÀllet. De flesta var politiskt neutrala, men om det fanns en politisk laddning var forskarna noga med att se till att det fanns en balans mellan höger och vÀnster.
Resultatet visade att personer som identifierar sig sjĂ€lva som höger lĂ€ttare godtar konspirationsteorier Ă€n de som lutar Ă„t vĂ€nster. Ăven hĂ€r var sambandet svagt men statistiskt sĂ€kerstĂ€llt. Högerorienterade Ă€r ocksĂ„ mer villiga att sprida konspirationsteorier Ă€n vĂ€nsterorienterade.
Den tredje typen av missinformation som undersöktes var benĂ€genheten att se djupsinnigheter i nonsensmeningar â det som pĂ„ forskarsprĂ„k kallas pseudodjup bullshit. HĂ€r visade sig inga skillnader mellan höger- och vĂ€nsterpersoner.
Flera möjliga förklaringar
Varför högerorienterade personer skulle vara mer sÄrbara för just konspirationsteorier Àr oklart, enligt Julia AspernÀs. En förklaring kan vara tillvÀnjning, eftersom det sprids mer konspirationsteorier i högerkretsar. En annan skulle kunna vara psykologisk. Tidigare forskning visar att sÀrskilt personer med konservativ lÀggning har en tendens att leta efter hot, vilket skulle kunna göra dem mer mottagliga för idéer om ondsinta sammansvÀrjningar.
Det finns Àven teorier om att det delvis kan förklaras av i hur hög grad man har antidemokratiska vÀrderingar och sÄdana kan ju finnas pÄ bÄda sidor av det politiska fÀltet. Det Àr nÄgot som Julia AspernÀs skulle vilja fördjupa sig i hÀrnÀst. Hon höjer dock ett varningens finger.
â Jag vet inte om det hjĂ€lper oss att komma framĂ„t i till exempel offentlig debatt genom att peka ut vissa grupper. Det Ă€r ocksĂ„ sĂ„ att sambanden vi ser dĂ€r högerpersoner sticker ut inte Ă€r jĂ€ttestarka.
Artikel: (2025), J AspernÀs, Linköping University Electronic Press, 2025, publicerad 26 september 2025, DOI: 10.3384/9789181183009
