ÌÇĐÄÍűÒł°æ

22 januari 2018

En simuleringsmodell av en av Scanias dieselmotorer för tunga fordon har nu laddats ner 3000 gånger av forskare runt om i världen. På avdelningen för Fordonssystem firas framgången med tårta.

Att forskningsresultat som ligger i absoluta framkanten håller länge bevisas av det faktum att den matematiska modell som forskarna på Avdelningen för fordonsystem publicerade redan 2011 fortfarande är högaktuell och kanske mer aktuell än någonsin.

– Artikeln är fortfarande en av mina mest citerade, säger Lars Eriksson, professor i fordonssystem, som bjöd kollegerna på tårta när antalet nedladdningar översteg 3000.

LiU Diesel

Den virtuella motorn med namnet LiU Diesel, är en matematisk beskrivning och en simuleringsmodell av en av Scanias befintliga dieselmotorer för tunga fordon.

– Det är en motor som är extra svår att optimera och reglera, en reglerteknikers verkliga dröm att arbeta med. Den här typen av motor ändrar beteende beroende på arbetspunkt, vilket gör att den blir svår att reglera för att få låga emissioner och låg bränsleförbrukning. I modellen har vi lyckats fånga fysiken som ger motoregenskaperna på ett kompakt sätt, säger Lars Eriksson.

Forskarna vid Fordonsystem använder modellen som en komponent i simuleringar av större system och troligtvis gäller samma sak för de 3000 forskare runt om i världen som laddat ner modellen.

Svårreglerad

Scania tvekade inte länge när forskarna ville lägga ut modellen av motorn på nätet.

– Vi fick ja till att publicera modellen fritt när de insåg nyttan med att ha fler forskare som jobbar på problem som är relevanta för dem, säger Lars Eriksson.

För ett par veckor sedan besökte Lars Eriksson tekniska universitetet i Eindhoven där såväl modellen som LiU forskarnas lärobok används i undervisningen.

– Vi har även blivit inbjudna att delta i EU projekt, och deltar nu i ett Horizon 2020-projekt om rena sjötransporter, tack vara vår kompetens kring dieselmotorer, säger han.

Här finns modellen

Artikeln från 2011:
Modelling diesel engines with a variable-geometry turbocharger and exhaust gas recirculation by optimization of model parameters for capturing non-linear system dynamics
J Wahlström, L Eriksson, Proceedings of the Institution of Mechanical Engineers: Journal of Automobile Engineering, First Published May 13, 2011
http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0954407011398177


Kontakt

Fler nyheter från fordonsforskningen

TvÄ mÀn spelar ett videospel i ett rum.

Fler än hälften kuggar körprovet – ny metod kan förbättra bedömningen

Fler än hälften av alla som gör körprov i Sverige underkänns. Nu visar en uppsats från Linköpings universitet hur körsimulatorer med eye tracking kan användas för att upptäcka riskfyllda förare redan före uppkörningen.

Manlig forskare i labbmiljö.

Elmotorer förändrar hydrauliken

Att elektrifiera hydrauliken på till exempel en grävmaskin kan förbättra verkningsgraden kraftigt. Men det kräver stora tekniska förändringar. Elmaskiner har andra egenskaper än förbränningsmotorer.

Manlig person pÄ stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.