Många djur konkurrerar med varandra och vinnarna får ofta avnjuta ökad tillgång till viktiga resurser som mat och partner. Att vinna sådana statusdueller kan för de röda djungelhönsen, förfäderna till våra domesticerade kycklingar, innebära att man får en högre ställning i den sociala hierarkin i gruppen. Vad avgör vem som vinner och vem förlorar är ett ämne som forskare har undersökt i över hundra år.
Storleken är av vikt, men beteende spelar också roll
”Morfologi, till exempel hur stor du är, spelar helt klart en roll”, säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), biologiavdelningen, som ledde projektet. ”Men när dueller äger rum mellan individer med liknande morfologi, kan andra faktorer spela in. Individuella skillnader i beteende, såsom personlighet och kognition, finns överallt i djurriket, men konsekvenserna av dessa studeras fortfarande i liten grad. Av också den anledningen beslutade vi att undersöka om dessa skillnader kan påverka vem som vinner och vem som förlorar strider.”
Laura Garnham, doktorand Foto Lejla Kronbäck Det finns många beteendeegenskaper att observera, så man var tvungna att fatta ett beslut om vilka de skulle fokusera på. ”I många arter, inklusive röda djungelhöns, vinner ofta den individ som inleder striden. Vi beslutade därför att fokusera på egenskaper som kan påverka huruvida individer inleder strider eller inte”, förklarar Laura Garnham, doktorand vid biologiavdelning på IFM, som arbetar i Hanne Løvlies grupp, och som är studiens första författare.
Baserat på detta valde forskarna att undersöka flera drag, inklusive djärvhet, aktivitet, aggression, impulsivitet och optimism. De förutspådde att fåglar med högre nivåer av dessa drag skulle vara mer benägna att initiera och därför vinna en strid. "Till exempel kan djärvare individer vara mer villiga att ta riskerna i en duell, impulsiva individer stannar kanske inte upp och tänker på eventuella negativa konsekvenser, och de mer optimistiska individerna kan överskatta sin chans att vinna", förklarar Laura.
Fåglarna deltog i en serie beteende- och kognitiva tester för att man skulle bestämma deras individuella nivåer av de valda egenskaperna. Efter detta deltog de var och en i statusdueller med en annan fågel med liknande morfologi. "Vi gjorde detta för att förhindra att morfologi påverkar resultatet av interaktionen", säger Hanne.
”Stridigheter som dessa är ett naturligt beteende för höns, och i de flesta fall uppstår en vinnare utan faktisk kamp. Eftersom mer undergivna höns tenderar att undvika de mer dominerande, bedömde vi en individ ha vunnit duellen när dess motståndare hade undvikit dess närmande tre gånger i rad", säger Laura.
Oväntade resultat
Studien bekräftade att de som initierade striden verkligen var mer benägna att vinna. Hanar levde upp till antagandet att djärvare individer skulle vara mer benägna att starta en duell medan honorna levde upp till antagandet att mer aggressiva individer skulle vara mer benägna att initiera en strid. Men forskarna hade också några oväntade resultat, inklusive att initiativtagare bland honorna var mindre optimistiska.
”Det kan vara så att mindre optimistiska fåglar utgår från att de kommer att förlora. Detta kan få dem att initiera striden för att försöka få överhanden och lägga mer ansträngning på att vinna om de känner att en kamp är oundviklig, vilket resulterar i att de faktiskt vinner”, föreslår Laura,”så det verkar, åtminstone i vissa situationer, att det kan löna sig att vara pessimistisk.”
Behövs mer forskning på honornas konkurrens
Sammantaget leder dessa resultat oss närmare förståelsen i, inte bara vad som gör vissa individer mer benägna att vinna strider, utan också de möjliga konsekvenserna av individuella skillnader i personlighet och kognition. Att beteendemässiga egenskaper som förutspådde resultatet skilde sig åt mellan hanar och honor antyder dessutom att könen kan etablera hierarkier på olika sätt. ”Den mesta forskningen om konkurrens har fokuserat på hanar, vi behöver därför mer forskning för att förstå vad som påverkar hur honor bildar sina sociala rangordningar”, påpekar Hanne.
Studien genomfördes vid Linköpings universitet och är finansierad av Formas.
Garnham, L.C., Porthén, S.A., Child, S. et al. Behav Ecol Sociobiol (2019) 73: 149. https://doi.org/10.1007/s00265-019-2762-0
