ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Biologi (BIOLO)

Biologi täcker alla aspekter av livsvetenskaper, från subcellulära molekylära processer, via organismer till hela ekosystem. 

GrundlÀggande vetenskapliga utmaningar i omrÄdet rör det sÀtt pÄ vilket genetiska instruktioner pÄverkar utvecklingen av organismer, som interagerar och bildar ett komplext biologiskt system. Detta Àr kunskap som starkt efterfrÄgas frÄn samhÀllet. Det pÄverkar ett brett spektrum av samhÀllsfrÄgor frÄn anvÀndningen av genteknik för att förÀndra och pÄverka funktionen av olika organismer, till frÄgor om djurs vÀlbefinnande i det moderna jordbruket och förvaltning av arter och ekosystem i biologiskt bevarandesyfte.

Forskningsområden

fjÀril pÄ Àngsblomma Fotograf: Karl-Olof Bergman

Ekologisk modellering

 

Groda och fjÀril
Vi bedriver mångsidig forskning med fokus på kvantitativa metoder och systemtänkande. Vi studerar struktur, dynamik och hållbarhetseffekter av ekologiska och socio-ekologiska system.

Vi använder ofta storskaliga datakällor för att studera allt från näringsvävar i Östersjön och smittspridning i USAs boskapspopulation till avkastningsbortfall inom jordbruket. 

Våra medarbetare har akademisk bakgrund inom biologi, matematik, fysik och miljövetenskap.

Medarbetare:
Anna Eklöf (professor, ekologiska nätverk och samhällsekologi)

Uno Wennergren (professor, ekologiska data i stor skala för samhället)

Tom Lindström (biträdande professor, modellering för ekologi och epidemiologi)

György Barabas (universitetslekor, teoretisk samhällsekologi)

Stefan Sellman (förste forskningsingengör)
Doortje Theunissen (doktorand)
Izabel Eriksson (doktorand)

Anugraha Arun Puthenpura (doktorand)

Göran Bergqvist (adjungerad universitetslektor)

Bevarandebiologi

 

ApollofjÀril
Apollofjäril
Forskningen om bevarandeekologi fokuserar oftast på artrika gräsmarker och lövskog. Arealen av gräsmarker och lövskogar har minskat kraftigt, och skötseln och användningen har ändrats drastiskt under det senaste seklet. Flera av arterna som lever i dessa habitat har blivit ovanliga och dess existens är hotad.

För att kunna bevara biodiversiteten behöver vi förstå vad arter behöver för att överleva på lång sikt och hur detta påverkas av det omkringliggande landskapet.

Medarbetare:

Markus Franzén (biträdande professor)
Viktor Johansson (universitetslektor)
Karl-Olof Bergman (universitetslektor)
Kjell Carlsson (universitetsadjunkt)
Nicklas Jansson (adjungerad universitetslektor)

Cell- och Mikrobiologi

Fotograf: Olov Planthaber

Cell- och mikrobiologi gruppens forskning handlar i stort sett om interaktioner mellan molekyler och eukaryota/prokaryota celler. Forskarna arbetar med flera olika Àmnen:
S
krÀddarsydda nukleinsyrasonder som diagnostiska och terapeutiska system för att behandla infektionssjukdomar och cancer, ta fram nya antimikrobiella föreningar, toxikologiska reaktioner i cellkulturer samt interaktioner mellan bakterier och olika ytor, mikrobiella samhÀllen och kroniska infektioner.

VÄrt arbete omfattar ett brett utbud av tvÀrvetenskapliga och internationella forskningsprogram.

Medarbetare:

Frank Hernandez (universitetslektor)
Yasuhiko Irie (universitetslektor)
Åsa Rybo Landelius (universitetsadjunkt)
Baris Ata Borsa (förste forskningsingenjör)
Khadija-Tul Kubra Akhtar (doktorand)

Evolution och Genetik

Bananflugor.Inom Evolution och Genetik studeras evolutionära förändringar hos både djur och växter. Med modellsystem som bananflugor, höns och kulturväxter utforskas hur genetiska anpassningar uppstår som respons på miljö, domesticering, förvildning, stress och könsspecifika selektionstryck. Fokus ligger på att förstå hur arvsmassan påverkar beteende, fysiologi, fortplantning, åldrande och överlevnad och den roll dessa egenskaper kan ha för människans nyttjande av domesticerade arter.

Medarbetare:

Urban Friberg (professor)
Jenny Hagenblad (biträdande professor)
Rie Henriksen (universitetslektor)
Willian Silva (postdoc)
Martina Elvsén (forskningsingenjör)
Gaia Resmini (forskningsingengör)
Subhasish Halder (postdoktor)
Zeeshan Syed (postdoktor)
Erik Widén (doktorand)
Ricky Ansell (adjungerad universitetslektor)

Zoologi, Etologi och Djurvälfärd

 

En mörk, en ljusgul och en sprÀcklig kyckling med mörk markering vid ögat..

Zoologi, etologi och djurvÀlfÀrd Àr nÀra sammanlÀnkade omrÄden inom djurvetenskap. Zoologi ger en förstÄelse för djurens anatomi, fysiologi och sinnesbiologi, medan etologi fokuserar pÄ hur och varför djur beter sig som de gör. Vi fokuserar frÀmst pÄ vÄra domesticerade djur men Àven andra djur i fÄngenskap och genom att kombinera dessa discipliner kan vi bidra till en bÀttre djurvÀlfÀrd, sÀkerstÀlla att djurens behov tillgodoses och minimera stress i bÄde naturliga och mÀnskligt styrda miljöer.

Medarbetare:

Per Jensen (professor)
Matthias Laska (professor)
Jordi Altimiras (professor)
Hanne LÞvlie (bitrÀdande professor)
Lina Roth (bitrÀdande professor)
Christina Hansen Wheat (bitrÀdande universitetslektor)
Annelie Andersson (universitetsadjunkt)
Eva Mattsson (universitetsadjunkt)
Austeja Rutkauskaite (doktorand)
Louise Hedlund (postdoktor)
Rebecca Oskarsson (doktorand)
Florian Moix (doktorand)
Andreas Fahlman (adjungerad professor)

Organisation

Avdelningen Àr integrerad med överlapp mellan forskargrupper och Àmnen men kan övergripande organiseras utifrÄn fem huvudsakliga forsknings- och undervisningsomrÄden: Ekologisk modellering; Bevarandebiologi; Zoologi, Etologi och DjurvÀlfÀrd; Evolution och Genetik samt Cell- och Mikrobiologi.

Nyheter från vår verksamhet

En man sitter pÄ marken framför ett trÀd.

Fjärilsforskare får Sveriges största lärarpris

Redan som sexåring började han samla på fjärilar. I lågstadiet visste han att han ville blir fjärilsforskare. Karl-Olof Bergman är läraren som tar studenterna och problemen ut i naturen. Nu belönas han med Sveriges största lärarpris.

En pojke leker med en hund pÄ golvet.

Lek ger starkare relation med hunden

Att leka lite extra med sin hund förbättrar det känslomässiga bandet mellan ägare och hund visar en ny studie från LiU. Däremot gav inte träning samma resultat. Studien är relevant för alla hundägare, både de med unga och vuxna hundar.

En kvinna lutar sig mot ett trÀd i en skog.

Ekosystems motståndskraft i fokus för LiU-lett nätverk

Hur kan vi mäta ekosystems förmåga att stå emot förändringar och använda den kunskapen i praktiken? Det är en av kärnfrågorna i ett nytt EU-finansierat doktorandnätverk som Linköpings universitet koordinerar.

Forskarutbildning

Kontakta oss

Medarbetare

Medarbetare

Besöksadress

Campus Valla, B-huset

Postadress

Linköpings universitet
IFM
581 83 Linköping

Tillbaka till IFM