I Linköping startade allt 1997 med för mycket organiskt material i avloppsvattnet, en komplicerad hantering av restprodukter frÄn slakteriet i Linköping samt bussar som spred partiklar i luften och orsakade dieseldimma i centrala staden.
Sedan 2012 har kommunala Tekniska verken samlat in matavfall i gröna plastpÄsar som hanteras tillsammans med vanligt hushÄllsavfall. De sorteras ut automatiskt pÄ GÀrstadsomrÄdet och transporteras sedan till biogasanlÀggningen.
à terföring av nÀringsÀmnen
â Vi tar emot knappt 100 000 ton organiskt avfall frĂ„n livsmedelsindustri och hushĂ„ll Ă„rligen. Det omvandlas till biogas och biogödsel som Ă„terför viktiga nĂ€ringsĂ€mnen som fosfor och kvĂ€ve till nĂ€rliggande Ă„kermark, sĂ€ger Sören Nilsson PĂ„ledal, processingenjör vid Tekniska verken.
I rötkamrarna hos Tekniska verken bryts det organiska materialet ner i en syrefri miljö vid cirka 42 °C. Materialet stannar i rötkammaren i genomsnitt mellan 50 och 60 dygn. Gasen som bestÄr av 65 procent metan och 35 procent koldioxid gÄr till en uppgraderingsanlÀggning dÀr koldioxiden tas bort sÄ att gasen fÄr en metanhalt pÄ 97 procent.
Gasen distribueras sedan och sÀljs av Svensk Biogas, som Àr ett dotterbolag till Tekniska verken. Svensk Biogas har idag 12 egna tankstÀllen i regionen, de finns i Mjölby, Motala, VÀstervik, Norrköping och Linköping.
Flytande gas
Nyligen beslöt ocksÄ Tekniska verkens styrelse att bygga en anlÀggning för flytande biogas, ett brÀnsle extra lÀmpat för tunga transporter till lands och till sjöss och som kan transporteras och lagras mera effektivt. Det Àr en investering pÄ 68 miljoner kronor dÀr cirka 30 miljoner kronor Àr ett bidrag frÄn NaturvÄrdsverkets satsning Klimatklivet.
Satsningen pÄ biogas har heller aldrig varit politiskt ifrÄgasatt i Linköping och underlÀttades vid starten av att hela kedjan avfall, vatten, vÀrme och kollektivtrafik var en kommunal angelÀgenhet.
