ÌÇĐÄÍűÒł°æ

28 maj 2019

Ekonomi är fortfarande till stora delar männens värld. De vet mer om grundläggande ekonomiska begrepp och har också bättre självförtroende än kvinnorna. Skillnaderna kan få stor betydelse under livet.

Therése Lind. Foto: Mikael Sönne

Relativt stora skillnader

I Therése Linds doktorsavhandling i beteendeekonomi Financial Literacy, Motivated Reasoning, and Gender handlar två av fyra artiklar om skillnaderna mellan kvinnor och män i ekonomisk kunskap, och vad skillnaderna kan bero på.

En enkätstudie och en experimentell studie, visar att män generellt har större kunskap om grundläggande ekonomi. Thérese Lind har bland annat studerat folks kännedom om viktiga begrepp som inflation, avkastning och finansiell risk. Differensen är relativt stor – ungefär en poäng på en åtta-gradig skala.

- Jag är förvånad över den stora skillnaden. Kvinnor är väl integrerade i den finansiella sektorn och fler kvinnor än män studerar på universitet. Det måste finnas någon annan orsak till skillnaden, säger hon.

Avhandlingen visar också att män har bättre självförtroende i ekonomiska frågor, och att kvinnor generellt är mer osäkra och ängsliga när det gäller ekonomi. Detta kan ha stor betydelse för den allmänna känslan av välbefinnande.

Therése Lind med sin doktorsavhandling.

Viktigt med tidig utbildning

Sett över ett helt liv kan skillnaderna få stora konsekvenser. Ju större finansiell kunskap en person har, desto klokare privatekonomiska beslut tenderar han eller hon att fatta. I ekonomiska termer kan det innebära större buffertsparande, större pensionssparande och en tryggare ekonomisk tillvaro – skillnader som över tid kan bli betydande och inte bara beror på att män i allmänhet tjänar mer.

I avhandlingen resonerar Thérese Lind om att kvinnor kan uppleva ett ”stereotypt hot” när det gäller finansiella frågor. Inom socialpsykologi refererar detta till en situation där människor presenterar sämre än de skulle kunna göra på grund av rädsla att uppfylla rådande negativa stereotyper. Det refererar även till en mer generell tendens att distansera sig och inte engagera sig i domäner som inte passar in i den egna självuppfattningen.

Eftersom finans anses vara en maskulin domän kan frågor som rör till exempel privatekonomi upplevas som ett sådant stereotypt hot för kvinnor. Mer eller mindre medvetet kan detta leda till att kvinnor drar sig för att engagera sig i privatekonomiska frågor.

Vad kan man göra åt skillnaden i kunskap?

- Jag tror det är jätteviktigt med tidig finansiell utbildning i skolan. Man måste ”boosta” både kunskap och självförtroende om finansiella frågor, men det är viktigt att dessa går hand i hand. Hos vuxna är det svårt att varaktigt höja kunskapsnivån. Kvinnliga förebilder, som ekonomer eller aktiebloggare, kan också spela en roll.

Klumpsummor och motiverat tänkande

I avhandlingens tredje artikel undersöker Therése Lind om människor generellt föredrar att få respektive betala ut pengar på en och samma gång eller uppdelat över tid. Sådana preferenser kan spela stor roll för vardagliga beslut och i slutändan påverka folks finansiella situation. Vanligast är att man både vill ha och betala pengar som en klumpsumma vid ett tillfälle.

Den fjärde artikeln handlar om så kallat motiverat tänkande och visar att våra åsikter påverkar hur vi tolkar fakta i kontroversiella ämnen. Här finns en tidigare artikel om den studien:Vi tolkar fakta dåligt när det handlar om invandring

Läs avhandlingen här

Omslag för publikation 'Financial literacy, motivated reasoning, and gender: essays in behavioral economics'
Thérèse Lind (2019)

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.