Jan Kellgren. Foto: Mikael Sönne
Svårbedömda händelser
I en vetenskaplig artikel i det akademiska numret av Skattenytt granskar Jan Kellgren, professor i skatterätt, reglerna om händelser mellan bokslutet (balansdagen) och bolagsstämman då revisorerna presenterar sin rapport. Frågan är om händelser under perioden - som normalt sträcker sig över flera månader – ska beaktas i bokslutet.
Grundregeln förefaller enkel; händelser som beror på förhållanden vid balansdagen ska påverka bokslutet. Inga andra. Ett exempel: En fordran som vid balansdagen skulle tas med till sitt fulla värde kan senare bli värdelös, om låntagaren försätts i konkurs. Om konkursen beror på faktorer som förelåg vid balansdagen ska detta tas med i bokslutet, annars inte.
Även med stringenta bestämmelser kan en sådan situation vara svår att bedöma. Men reglerna är inte glasklara.
- Regelverket innehåller många logiska vurpor och är som helhet undermåligt. Dessutom är det skrivet på ett sätt som är långt ifrån lättförståeligt. Det är extra allvarligt eftersom det inte bara är experter som ska tillämpa dem, säger Jan Kellgren.
"All osäkerhet medför en kostnad", säger Jan Kellgren.
- Reglerna borde både stramas upp och förtydligas. Bäst vore om man gjorde om dem från grunden.
Medför extra kostnader
IAS står för International Accounting Standards och är, enkelt uttryckt, ett internationellt ramverk för god redovisningssed. Bland de brister Jan Kellgren påvisar i IAS 10 är hur enskilda begrepp, som ”korrigera” och ”bekräfta”, ska tolkas och hur lång tid efter balansdagen man egentligen behöver söka och ta hänsyn till ny information. Det är också oklart hur stort ansvar företagsledningar och revisorer har att undersöka förhållandena vid balansdagen i arbetet med årsredovisningen.
Oklarheterna är så allvarliga att de både minskar transparensen i företagen och, i förlängningen, även kostar pengar.
- All osäkerhet innebär en kostnad och försämrar ekonomin. Dessutom tycker jag att det är ett grundläggande etiskt värde att som individ faktiskt få veta vad som gäller, så exakt som möjligt, säger han.
Varför har bestämmelserna blivit så oklara?
- Det är en bra fråga. Dels kan det nog vara svårt att uttrycka exakt vad man menar, vilket man får ha respekt för. Dels är det också så att de flesta trots allt kan hantera reglerna i praktiken. Hittills är jag ganska ensam om att påtala de här bristerna. Men problemet finns där och gör skada.
Internationell kompromiss
Vissa oklarheter kan också förklaras med att IAS ramverk bestäms i förhandlingar med representanter från en rad länder. Olika länder har olika traditioner som ska jämkas samman till en gemensam helhet. Möjligen avslöjar de också en krock mellan två akademiska världar: ekonomi och juridik.
- Ska jag generalisera är redovisningsekonomer mer inriktade på empiri och att något ska fungera praktiskt. Jag som jurist tittar mer på reglerna i sig och funderar över deras logik, säger Jan Kellgren.
